Background: There are conflicting result on how the COVID-19 pandemic impacted adolescents’ mental health, psychosocial functioning, risk behaviors and victimization.

Aim: The present study aims to describe the changes Swedish adolescents reported at the end of the first year of the COVID-19 pandemic, considering their mental health, risk behaviors, psychosocial functioning, and victimization, and report the findings for female, male and non-binary gender respondents.

Methods: Data was collected using an electronic, anonymous survey, during September 2020 and February 2021, reaching upper secondary high school students (ages 15–19-year-old) mostly via social media. The data was analyzed using descriptive statistics. Results: Generally, COVID-19 pandemic had a low impact on Swedish upper secondary school students, though significantly higher on males than female students. A higher proportion of male than female students reported an increased anxiety, depression, sleep problems and anger, and an increase in illicit drug use as a consequence of the pandemic. Victimization generally decreased during the pandemic.

Conclusion: Personnel interacting with adolescents in schools, social services and health care should be aware of the increased proportion of male adolescents reporting worsened mental health and increased drug use in Sweden, during the COVID-19 pandemic.

Bakgrund: Det finns motstridiga resultat om hur covid-19 pandemin påverkade svenska gymnasieelevers psykiska hälsa, psykosociala funktion, riskbeteenden och utsatthet.

Syfte: Den här studien syftar till att beskriva de förändringar som svenska gymnasieelever rapporterade under Covid-19 pandemin i slutet av år 2020, med hänsyn till deras psykiska hälsa, riskbeteenden, psykosociala funktion och utsatthet, samt presentera resultaten för kvinnor, män och icke-binära könsrespondenter.

Metod: Data samlades in med hjälp av en elektronisk, anonym undersökning, under september 2020 och februari 2021, och nådde gymnasieelever (15–19-åringar) mestadels via sociala medier. Data analyserades med hjälp av deskriptiv statistik.

Resultat: Generellt hade covid-19 pandemin låg påverkan på svenska gymnasieelever, men betydligt högre på manliga än kvinnliga elever. En högre andel manliga än kvinnliga elever rapporterade en ökad ångest, depression, sömnproblem och ilska och en ökning av illegal droganvändning som en konsekvens av pandemin. Känslan av utsatthet minskade generellt under pandemin för gymnasieelever.

Konklusion: De som har kontakt med ungdomar i skolor, socialtjänst och hälso- och sjukvård bör vara medvetna om den ökade andelen manliga ungdomar som rapporterar försämrad psykisk hälsa och ökad droganvändning i Sverige under Covid-19 pandemin.