Bakgrund och tidigare forskning: Traditionellt har man sett på kärnfamiljen som idealet och en nödvändighet för att genom reproduktion kunna föra samhället framåt. Idag har andra typer av familjekonstellationer blivit mer och mer accepterade. Samkönade par har sedan 2005 fått skaffa barn vilket gör att kategorin regnbågsfamiljer växer. Dock visar tidigare forskning på att ämnet familjekonstellationer är fortsatt uteslutet i undervisningen i skolan.

Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om hur arbetet kring olika familjekonstellationer bedrivs i grundskolans tidigare år genom att undersöka vilka föreställningar lärare har kring olika familjekonstellationer samt hur lärare väljer att arbeta för att synliggöra olika familjekonstellationer i undervisningen.

Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats då vi ville komma nära informanterna och få en förståelse för hur de uppfattar sin sociala verklighet och deras egna reflektioner var av vikt. Datamaterial samlades in genom intervjuer med sex lärare från två olika kommuner. Vidare har materialet transkriberats, kodats och tematiserats.

Resultat: Resultatet av vår studie påvisar att lärare känner sig bekväma och positivt inställda till att införa ämnet familjekonstellationer i sin undervisning. Trots det är det bara en av sex lärare som faktiskt aktivt arbetat med ämnet under lektionstid. Andra menar att det kommer upp i diskussioner men att de inte haft ett arbetsområde kring ämnet. En stor anledning till varför ämnet utesluts i undervisningen är för att det inte finns skrivet i läroplanen att det ska tas upp samt att lärarna önskar mer material och utbildning kring ämnet. Ett dilemma är hur man kan normalisera regnbågsfamiljer, genom att undervisa kring det eller att inte göra det, där står lärarna delade. Alla lärare påpekar att det viktigaste är att man försöker normalisera att alla familjer ser olika ut och att alla är lika mycket värda oavsett.