Bakgrund: Elevernas delaktighet i form av inflytande tas ofta för givet i fritidshemmets arena(Elvstrand, 2021). Verksamheten upplevs mer som en ”friare” plats än skolan, vilket medför ett antagande om elevernas delaktighet och inflytande i fritidshemmen inte alltid stämmer överens med verkligheten. Fritidshemsverksamhet kan karaktäriseras av både hög och låg form av inflytande, dock så är ofta elevernas delaktighet ofta begränsad (Gustafsson Nyckel, 2021).

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur elever på två olika fritidshem görs delaktiga inom ramen för fritidshemmets olika beslutsprocesser.

Metod: Som metod till denna studie har vi valt att studera hur två fritidshem arbetar med elevers delaktighet och inflytande. Det valdes flera metoder för att samla in empiriskt material, dessa var: icke-deltagande observationer, fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 1, 2 och 3 och informella samtal med fritidspersonal. Under observationerna och samtalen med personalen fördes anteckningar i ett strukturerat observationsschema och under samtalen fördes intervjuanteckningar. Genom dessa forskningsmetoder fick vi fram respondenternas nyanser, normer och värderingar. Fritidshemmen som undersöktes var belägna i två olika kommuner, varav en var i en mindre stad och den andra var belägen i en mindre tätort.

Resultat: Resultatet visar att det finns skillnader på hur väl eleverna får utöva inflytande och delaktighet beroende på vilket fritidshem de är inskrivna i. Genom att jämföra två fritidshem visar resultatet att det är skillnad på elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande i fritidshemmens olika beslutsprocesser. Resultatet visar också att brist på att kommunikation mellan fritidslärare och elever, vilket medför att elevernas rättigheter till att utöva inflytande i fritidsverksamheten förekommer inte i den grad som olika styrdokument redovisar. Elevinflytande i organiserad form förekom inte på någon av de två fritidshemmen som studerats.