I Covid-19 pandemins efterverkan tydliggörs de avtryck som direkt påverkat individens erfarna arbetsvardag och indirekt påverkat deras psykologiska välbefinnande. I och med omständigheterna förespråkas det nya normala som en varierande arbetsmiljö benämnd som hybridsituationen. Då en arbetsmiljö till stor del avgör människans hälsa och välbefinnande är det av betydelse att konkretisera den faktiska upplevelsen av det nya normala. Således formulerades syftet att undersöka upplevelser kring anpassning i en ökad flexibel arbetssituation samt dess inverkan på psykologiskt välbefinnande. Studien är av kvalitativ ansats och baseras på empirisk data i form av intervjuer från åtta executive assistants. Datamaterialet transkriberades och analyserades genom en tematisk analysmetod. Sammanställningen av analysen återgav två huvudteman (flexibilitet och möjligheter) och fyra subteman (eget inflytande, effektivitet, social stimulans och självreglering) vilka redovisades inverka på det psykologiska välbefinnandet såväl som vara avgörande kring föredragen arbetsmiljö. Resultatet illustrerar respondenternas syn på den optimala arbetssituation där villkoren regleras utifrån egna personliga preferenser. Därigenom kan respondenterna variera arbetsmiljö i relation till temanas betydelse samt det psykologiska välbefinnandet för att åstadkomma bästa möjliga arbetssituation.

As a result of the Covid-19 pandemic, imprints that directly affect the everyday work that people today experience and indirectly on the human psychological well-being are clarified. Due to the circumstances, the new normal is advocated as a dynamic work environment, referred to as the hybrid situation. Since the work environment to a high degree determines human health and well-being, it is important to concretize the actual experience of the new normal. Thus, the purpose was formulated to examine experiences of adaptation in an increased flexible work situation as well as its impact on psychological well-being. The study is of a qualitative approach and is based on empirical data in the form of interviews from eight administrative office employees. The data material was transcribed and analyzed by a thematic analysis method. The compilation of the analysis reflected two main themes(flexibility and opportunities) and four sub-themes (influence, efficiency, social stimulus and self-regulation) which were reported to influence psychological well-being but also to be decisive in the reasoning of preferred work placement. The result illustrates the respondents view of the optimal work situation where the conditions are regulated on the basis of their own personal preferences. Thereby be able to vary the work placement in relation to the themes components and psychological well-being to achieve the most beneficial work situation possible.