Att vara anhörig till en närstående med psykosocial problematik kan vara en påfrestande roll. Många kan dessvärre uppleva att de inte får den hjälp de är i behov av för att klara av att hantera sin livssituation. Det har framkommit att de kan känna sig som en glömd grupp då fokus och stödinsatser läggs på den närstående med psykosocial problematik men sällan på den anhöriga som ger stödet. Då forskning inom området visar att de anhöriga kan påverkas negativt och behöva professionellt stöd till följd av sitt anhörigskap tillsammans med vårt intresse för detta område så utvecklades idén om att i vår studie fokusera på denna grupp. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med anhörigkonsulenter få en djupare förståelse kring anhörigas stödbehov samt hur stödet de erbjuds ser ut. Studien är skapad med hjälp av en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med anhörigkonsulenter via Teams som alla av en slump är kvinnor. Empirin analyserades och bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultatet i studien visar att anhörigas stödbehov är omfattande och att stödet de erbjuds är uppskattat. Detta då de upplever det betydelsefullt att tillsammans med professionella eller andra individer i liknande situation få prata om problemen och dela erfarenheter. Att de anhöriga är en utsatt grupp som ofta glöms bort är något som återkommande har konstaterats både under intervjuerna och den tidigare forskningen. Anhörigstödet behöver alltså bli mer känt och väletablerat i samhället för att fler anhöriga ska få möjligheten att förändra sina livssituationer till det bättre.