Kartan som kommunikationsmedel har utvecklats från att vara enkla skisser på lertavlor till att vara digitala, interaktiva verktyg på en dator- eller mobilskärm. Olika ändamål och tillgång på teknik och material har bestämt utseendet och funktionen av kartan. Längre tillbaka i tiden, när det var mycket kostsamt att producera en karta, var det vanligt att kartorna utsmyckades rikligt med symboler och bakgrunder för att ytterligare visa på vem köparen var och dennes status. Idag syns mer avskalade kartor där fokus på tydlighet väger tyngst. Kan det finnas ett problem med att det estetiska utseendet förändrats så kraftigt? Hjälper en estetiskt tilltalande kartbild användaren att tyda kartan? Kan en simplistisk och avskalad karta med fokus på tydlighet uppfattas som svår att förstå och tyda om den inte är estetiskt tilltalande för kartkonsumenten?

Studien grundar sig på en hypotes om att det finns en koppling mellan hur estetiskt tilltalande en karta upplevs av en individ och hur tydlig den uppfattas av den samma. Olika aspekter som påverkar en kartas egenskap att vara ett bra kommunikationsmedel, så som standardiseringar, färgsättning och symbolik, behandlas också.

En intervjustudie samt en litteraturstudie valdes som metoder för att söka stöd till vår hypotes. Intervjuerna genomfördes på personer med låg till medelhög kunnighet på kartografiområdet. Frågorna som respondenterna fick besvara hade förtryckta betygsskalor som resulterade i ett kvantitativt svar på hur många som påverkades att tycka att en karta var tydlig om de också tyckte att den var i hög grad tilltalande och vice versa. Tillsammans med betygen ställdes öppna frågor kring hur respondenterna motiverade sina val.

Resultatet från de valda metoderna påvisade att hypotesen till viss del är sannolik samt att processen för tolkningen av kartor är mycket individuell, bland annat beroende på hur van kartkonsumenten är att analysera kartor. Resultatet från de valda metoderna påvisade att det kan finnas en koppling mellan hur estetiskt tilltalande en karta upplevs av en individ och hur tydlig den uppfattas av den samma. Vidare konstaterades att processen för tolkningen av kartor är mycket individuell, bland annat beroende på hur van kartkonsumenten är att analysera kartor.

De slutsatser som dragits från resultatet i studien är att det inte kunnat påvisas att det finnas någon internationell standard för färgsättning av kartor, inte heller för symboler har någon sådant påträffats med undantag från vissa specialiserade områden. Vidare har det påvisats att tolkning av informationen i kartor är en individuell process.

The map as a means of communication has developed from being simple sketches on clay tablets to being digital, interactive tools on a computer or mobile screen. Different purposes and availability of technology and materials have determined the appearance and function of maps. Further back in time, when it was very expensive to produce a map, it was common for the maps to be richly decorated, with symbols and backgrounds to further show who the buyer was and his status. Today, more stripped-down maps can be seen where the focus on clarity weighs heaviest. Could there be a problem with the aesthetic appearance changing so drastically? Does an aesthetically pleasing map help the user interpret the map? Can a simplistic and stripped-down map with a focus on clarity be perceived as difficult to understand and interpret if it is not aesthetically pleasing to the map consumer?

The study is based on a hypothesis that there is a direct connection between how aesthetically pleasing a map is experienced by an individual and how clearly it is perceived by the same. Various aspects that affect a map's ability to be a good means of communication, such as standardizations, color scheme and symbolism, are also addressed.

An interview study and a literature study were chosen as methods for seeking support for our hypothesis. The interviews were conducted on people with low to medium knowledge in the field of cartography. The questions that the respondents had to answer had pre-printed grading scales. This resulted in a quantitative answer to how many were influenced to think that a map was clear if they also thought it was appealing and vice versa. Together with the grades, open-ended questions were asked about how the respondents justified their choices.

The results from the chosen methods showed that there may be a connection between how aesthetically pleasing a map is experienced by an individual and how clearly it is perceived by the same person. Furthermore, it was found that the process for interpreting maps is very individual, partly depending on how accustomed the map consumer is to analyzing maps.

The conclusions drawn from the results of the study are that it has not been possible to demonstrate that there are any international standards for coloring maps, nor for symbols have any international standards been found, with the exception of certain specialized areas. Furthermore, it has been demonstrated that interpretation of the information in maps is a individual process.