Bakgrund: Antalet personer med olika kulturell bakgrund ökar i takt med att Sverige blir ett alltmer mångkulturellt land. Det bedöms att 80 procent av de som avlider har varit i behov av palliativ vård. Många av dessa har behov av specialiserad palliativ vård vilket ställer krav på specialistsjuksköterskan att ha tillräckligt med kunskap och färdigheter för att ansvara för att tillgodose patientens omvårdnadsbehov på ett fysiskt, psykiskt, relationellt, existentiellt, andligt och kulturellt plan. 

Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskan erfarenhet av kulturens betydelse vid omvårdnad av patienter i livets slutskede inom specialiserad palliativ vård.

Metoden: Studien genomfördes med en kvalitativ design och en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med tolv sjuksköterskor i Västra Götaland. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna hade en medvetenhet, om kultur som fenomen och hur det inverkade på den palliativa vården i livets slut. Flera kulturella föreställningar och aspekter lyftes fram i mötet med personer och närstående med annan kulturell bakgrund. Det framkom även utmaningar och känslor som uppstod när olika kulturella preferenser skilde sig åt mellan alla involverade. För att tillgodose olika kulturella behov, synsätt och önskemål antog sjuksköterskorna ett personcentrerat förhållningsätt. 

Slutsats: Det saknas oftast rutiner och metoder för hur sjuksköterskan ska tillgodose och hantera olika kulturella föreställningar som kan skilja sig från den palliativa vårdens värdegrund och hörnstenar. Att ha ett personcentrerat förhållningsätt som strategi som sjuksköterskorna i befintlig studie använde sig av bidrog till att lättare hantera situationen och ge vård på jämlika villkor.

Background: The number of people with various cultural backgrounds is increasing as Sweden is becoming a multicultural country. Estimates state that 80 percent of those who died have been in need of palliative care, many of these of specialized palliative care. This requires the specialist nurse to have sufficient knowledge and skills to be responsible for meeting the patient's nursing needs on a physical, mental, relational, existential, spiritual and cultural level.

Aim: To highlight nurse's experience of the meaning of culture in caring for patients at the end of life in specialized palliative care.

Method: The study was conducted with qualitative design and inductive approach. Semistructured interviews were conducted with twelve nurses in Västra Götaland. Data were analyzed with qualitative content analysis.

Results: The results highlights the nurses’ awareness about culture as a phenomenon and how it affected palliative care at the end of life. Several cultural perceptions and aspects were highlighted in the meeting with people and relatives with other cultural backgrounds. There were also challenges and emotions that arose when different cultural preferences differed between all involved. To meet different cultural needs, views and wishes, the nurses adopted a person-centered approach.

Conclusion: Routines and methods are often lacking for how the nurse should meet and handle different cultural perceptions that may differ from the values and cornerstones of palliative care. Having a person-centered approach as a strategy that the nurses in the existing study used contributed to easier handling of the situation and providing care on equal terms.