Bakgrund: Gymnasieutbildningen ska förbereda elever inför bland annat vidare studier. För att bli behörig till högskola och universitet krävs minst betyget E i svenska 3, eller svenska som andraspråk 3. Tidigare forskning visar att nya studenter inte besitter de färdigheter och kunskaper som behövs för att skriva de texter som förväntas produceras i högre utbildning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att se hur läroböcker kan stödja skrivutvecklingen gällande vetenskapligt skrivande och fungera förberedande inför vidare studier på en högskole- och universitetsnivå.

Metod: En kvalitativ textanalys görs dels för att se vilket innehåll som kategoriseras som vetenskapligt skrivande i läroböcker, dels för att se hur Ivaničs skrivdiskurser kommer till uttryck i läroböcker. Läroböckerna analyseras översiktligt i sin helhet och de kapitel/avsnitt som explicit handlar om vetenskapligt skrivande genomgår en närläsning.

Resultat: Samtliga läroböcker lyfter den vetenskapliga textens genrekonventioner och referenshantering. Samtliga skrivdiskurser blir synliga i läroböckernas innehåll gällande det vetenskapliga skrivandet. Det blir tydligt att genrediskursen präglar kapitlen genomgående i alla delar. Färdighetsdiskursen synliggörs i de avsnitt som lyfter skriftspråket och i en av läroböckerna får den specifika skrivdiskursen ett extra tydligt fokus. Även processdiskursen blir tydlig då läroböckerna förmedlar en bild på skrivandet som process. I de läroböcker där eleverna själva får välja ett ämne att skriva om i slutuppgiften synliggörs kreativitetsdiskusen. Skrivdiskursen blir även synlig i de fall då modelltexter presenteras. Diskursen om sociala praktiker och den sociopolitiska diskursen blir främst synliga i avsnitten som berör källkritik och avslutande skrivuppgifter. Det framträder att skrivdiskurserna synliggörs i olika utsträckning i läroböckerna. De diskurser som inte tydligt framträder i samtliga läroböcker är diskursen om sociala praktiker och den sociopolitiska diskursen. Avsaknaden av skrivdiskurserna leder i sin tur till att en kritisk-medvetenhet eventuellt inte får tillräckligt med utrymme i läroböckerna. Det kan synliggöra potentiella samband till det skrivglapp som uppstår i övergången från gymnasiet till högre utbildning.