Bakgrund: En vidarestudie gjord på ett tidigare examensarbete där resultatet visade att flickor får vara normöverskridande men fortfarande behålla yttre attribut som könsmarkörer. Håret och kläderna var det tydligaste. Utifrån det resultatet uppkom frågan hur en kvinnlig och en manlig karaktär framställs när de delar på huvudrollen. Litteraturen som berörs i aktuell studie är LasseMajas detektivbyrå – Musikmysteriet (Widmark, 2021), Spökbyrån – Fallet med den rysliga skuggan (Ohlsson, 2021) och Karma och Jonar – Klipptrollen (Falköga, 2019).

Syfte: Syftet med studien är att normkritiskt granska barnlitteratur med en kvinnlig och en manlig huvudkaraktär.

Metod: Normkritisk granskning av barnlitteratur med ett abstrakt schema (Nikolajeva, 2017:193) för stereotypa egenskaper hos manliga och kvinnliga karaktärer i litteraturen.

Resultat: Huvudkaraktärerna tillskrivs likdanande karaktärsdrag, egenskaper, kläder och färger men hårets längd skiljer sig markant åt. Bikaraktärerna illustreras dock normenligt men till viss del med normöverskridande egenskaper.