Bakgrund: Föreliggande studie utgår ifrån tanken att skolan inte är en plats för allmän och planlös bildning utan närmast en fabrik som ytterst syftar till att skapa medborgare som anses önskvärda. Liksom allt avsiktligt skapande har medborgarskapandet en ursprunglig vision, en process och en produkt. Genom att undersöka vilken medborgarskapspraktik som elevtexter ger uttryck för i den obligatoriska skolans mest definierande prov företar sig föreliggande studie att belysa en pusselbit av den medborgare som skolan skapat. Men hur samstämmig är denna bild gentemot medborgarskapande direktiv som tidigare forskning blottat gällande skolans ursprungliga vision och medborgarskapande process?

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken medborgarskapspraktik som ges uttryck för i elevtexter framhållna av Skolverket att representera betyg A, huruvida denna medborgarskapspraktik stämmer överens med skolans medborgarskapande direktiv samt vilka möjliga förklaringar som kan ges till de samband som identifieras. Medborgarskapspraktiken undersöks genom att se till hur elever nyttjar olika grader av modalitet i sin skriftliga framställning om olika samhällsfenomen medan jämförelsen mot medborgarskapande direktiv görs i dialog med insikter från tidigare forskningsresultat.

Metod: Studiens metodologiska inriktning präglas av en kvalitativ textanalys som syftar till att koppla elevtexters modalitetsuttryck till tre medborgarskapsteoretiska idealtyper samt en mer kvantitativ sammanställning av hur dess förekomst är fördelat i det empiriska materialet. Kopplingen mellan modalitetsuttryck och medborgarskapsideal är möjlig eftersom dessa delar likheter kring vem som tillskrivs agens – individen, delen eller helheten.

Resultat: Den medborgarskapspraktik som elevtexterna ger uttryck för är tydligt olik Skolverkets ursprungliga vision om den ideala medborgaren som tidigare forskning identifierat. Medan styrdokumentens direktiv förespråkar ett förhållningssätt som är självständigt, ifrågasättande och flerperspektivbejakande i relation till det stoff som presenteras har den medborgarskapspraktik som observerats i elevtexterna i stället fokus på att skildra stoffet som allmängiltigt och kontextuellt oberoende. Läroböcker, klassrumsförhållanden, lärarnas föreställningar samt elevgrupper och deras upplevda bild av prioriterade värden har alla visat sig kunna framföra varierande medborgarskapande direktiv. Studiens slutsats är att dessa inkonsekventa direktiv är indikationer på en dold läroplan som påverkar utfallet av medborgarskapspraktik. Det går emellertid inte att med säkerhet fastställa vilka led i processen som har större påverkan än andra eller vilken roll som bedömningspraktiken har för den praktik som observerats.