Uppsatsen avser att undersöka hur använder gymnasielärare läroböcker i ämnet samhällskunskap? Vad tycker samhällskunskapslärare på gymnasiet är viktigt vid val av lärobok? och Vilka för- och nackdelar finns det med att använda läroböcker i undervisningen? Denna studie besvarar dessa frågeställningar genom metoden samtalsintervjuer som genomförts med gymnasielärare i ämnet samhällskunskap.

Syftet med studien är att ta reda på hur samhällskunskapslärare på gymnasiet tänker kring val av läroböcker i sin undervisning. I fokus står lärarnas didaktiska val kring lärobok. Författarnas mål med studien är att få en uppfattning kring hur läroboken används i ämnets undervisning. För att förstå vad som är grunden i undervisningen används den didaktiska triangeln som det didaktiska perspektivet.

I denna studien har samtalsintervjuer valts som metod för att samla in kvalitativ data.Fokusområdet är att undersöka hur lärare tänker vid val av lärobok, Vad tycker samhällskunskapslärare är viktigt vid val av lärobok och vilka för- och nackdelar det kan finnas med lärobok i detta ämne.

Studiens resultat visar på att lärobokens användning inom ämnet samhällskunskap varierar från lärare till lärare. Det är även tydligt att läroboken främst används som ett komplement till annat material. De intervjuade lärarnas tankar vid val av lärobok varierade. Gemensamt var viljan att kunna samarbeta med andra kollegor kring undervisningen och att eleverna skulle kunna ta till sig information av ämnet självständigt, dessa faktorer gjorde valet av lärobok viktigt. De för- och nackdelar som respondenterna uttrycker är att läroboken är till stor fördel för eleverna, speciellt vid informationsinhämtning. Samtidigt som en nackdel med lärobok i samhällskunskap är att ämnet ständigt förändras vilket gör att lärobokens information snart blir inaktuell.