Bakgrund: 2017 gav regeringen nya direktiv om att den svenska skolan erbjudit för lite sex- och samlevnadsundervisning för elever i alla åldrar. Som ett resultat på det förändrades således läroplanerna för grundskolan och gymnasieskola i den mån att de numera även skall innefatta undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Ytterligare centrala delar som togs upp under förändringarna var hur man behandlar kontroversiella ämnen, såsom hederskultur eller hedersrelaterat våld och förtryck, som på ett eller annat sätt påverkar samhället. Förändringarna träder i kraft höstterminen 2022.

Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur samhällskunskapslärare förhåller sig till den nya läroplanen som ska innefatta undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Arbetet kommer riktas in på begreppen hederskultur och hedersrelaterat våld och förtryck, som då är en avgränsning av det bredare området ”Sexualitet, samtycke och relationer”. Studien har ett fokus på lärarnas tankar och åsikter, hur de arbetar med de berörda frågorna nu och hur de ämnar arbeta med dem efter att de nya formuleringarna i styrdokumenten träder i kraft.

Metod: Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter var alla samhällskunskapslärare på gymnasieskolor i Sverige. Respondenternas svar tematiserades i syfte att underlätta begripligheten av det material som framställts. En kvalitativ metod valdes då studien ämnade att undersöka hur respondenterna kände och tänkte kring det nya tillägget i LGY11.

Resultat: Gemensamt för samtliga respondenter är tidsbrist. Respondenterna påpekar allihop att det nya tillägget i LGY11 är viktigt att ta upp med eleverna, men man uppmärksammar också det faktum att tiden inte räcker till. En annan faktor som var återkommande i intervjuerna var att respondenterna upplever att de inte får tillräckligt med utbildning när nya delar läggs till i ämnes- eller läroplanen. Detta leder till en osäkerhet kring hur undervisning i ämnet bör ske. För vissa respondenter innebär detta att man inte känner sig bekväm med att ta upp ämnet i klassrummet. Ytterligare en viktig fråga som träder fram i resultatet är frågan o huruvida man ska vara opartisk eller inte i frågor som berör hedersrelaterat våld och förtryck eller hederskultur. Här har respondenterna delade meningar där vissa anser att man alltid ska vara så objektiv och opartisk som möjligt, medan andra anser att man inte kan vara objektiv i dessa frågor samtidigt som skolans demokratiska värdegrund ska främjas.