Background: The goal of palliative care is to increase the quality of life for the person and their relatives and for the care to be designed in consultation with the patient. The number of people living in special housing and in need of palliative care is constantly increasing. Nurses who work with palliative care must be able to provide care that presupposes respect for human rights, values, habits, beliefs, respect for self-determination, integrity and dignity. 

Aim: The purpose of the study is to investigate how nurses who work in nursing homes experience self-determination in older people at the end of life. 

Method: An interview study with a qualitative approach was conducted with seven nurses in a municipality in the City of Gothenburg. Data were collected via individual interviews, which were analyzed with qualitative content analysis.

Results: The analysis resulted in three categories that describe nurses' experiences of self-determination in elderly people at the end of life who live in special housing. The categories included: 1) Application of palliative care, 2) Ethical dilemma when the patient's self-determination is prevented and 3) Organization that increases dependence. Nurses within nursing homes feel that the person's self-determination is promoted if the palliative approach is applied continuously. In the work with people at the end of life, ethical dilemmas have always arisen. In addition, it was the organization with its routines, poor planning and varying values that negatively affected the self-determination of people at the end of life.

Conclusion: Palliative approach is implemented in practice in nursing homes and logical consequence is the promotion of self-determination of the people in the end of life. There are factors that negatively affect self-determination, however, continuous conversations with the elderly and education in palliative care are seen as the most important tools for promoting the person's self-determination

Bakgrund: Den palliativa vårdens mål är att öka livskvalitet för personen och dennes närstående samt att vården ska utformas i samråd med patienten. Antal personer som bor inom särskilda boenden och är i behov av palliativ vård ökar kontinuerligt. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård ska kunna ge omvårdnad som förutsätter respekt för mänskliga rättigheter, värderingar, vanor, tro, respekt för självbestämmande, integritet och värdighet. 

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar inom särskilda boenden upplever självbestämmande hos äldre personer vid livets slut. 

Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med sju sjuksköterskor i en kommun i Göteborgs Stad. Data samlades in via individuella intervjuer, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser av självbestämmande hos äldre personer i livets slut som bor i särskilda boenden. Kategorierna inkluderade: 1) Tillämpning av palliativt förhållningssätt, 2) Etiskt dilemma när patientens självbestämmande förhindras och 3) Organisation som ökar beroende. Sjuksköterskor inom SÄBO upplever att personens självbestämmande främjas om palliativt förhållningssätt tillämpas kontinuerligt. I arbetet med personer i livets slut har alltid uppstått etiska dilemman. Därutöver var det organisation med sina rutiner, dålig planering och varierande värdegrund som påverkade självbestämmandet hos personer i livets slut negativt. 

Slutsats: Palliativt förhållningssätt implementeras i praktiken inom särskilda boenden och logisk följd är främjande av självbestämmandet hos personer i livets slut. Det finns faktorer som påverkar självbestämmandet negativt dock kontinuerliga samtal med äldre och fördjupad utbildning inom palliativ vård ses som de viktigaste verktygen för att främja personens självbestämmande.