Bakgrund: Klyftorna vad gäller socioekonomisk utsatthet för barn och unga har under en tid ökat i Sverige (Unicef 2020). Socioekonomisk utsatthet innefattar inte bara ekonomisk utsatthet utan också brister i hälsa, förhöjd utsatthet för våld, brist på framtidstro och risk för att hamna i destruktiva miljöer som ungdom. En av flera rörelser i Sverige som arbetar med att erbjuda trygghet och sammanhang för unga är den föreningsbaserade fotbollsrörelsen. Inom denna rörelse finns flera klubbar och ledare vars målgrupp till stor del består av ungdomar som lever i socioekonomiskt utsatta förhållanden. Med utgångspunkt i detta anses det relevant att studera vilka förutsättningar och möjligheter som finns för dessa verksamheter att utgöra en positiv kraft för dessa ungdomar. 

Syfte: Syftet med studien är att skapa kunskap om fotbollsrörelsens möjligheter och förutsättningar till att stötta ungdomar i socioekonomisk utsatthet. 

Metod: Den studie som gjorts är en kvalitativ och semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuer har genomförts med fem stycken fotbollsledare som anses ha stor kunskap och erfarenhet i att leda ungdomar i socioekonomisk utsatthet. Intervjuerna rör ledares syn på fotbollens möjligheter och begränsningar samt dess praktiska och organisatoriska förutsättningar. Dessutom efterfrågas vilka ledarskapskompetenser som anses viktiga för att lyckas i det nämnda arbetet. Intervjusvaren har sedan analyserats genom tematisk analys. 

Resultat: Analysen visar att fotbollen anses ha stora möjligheter till att vara en stödjande faktor för unga i socioekonomisk utsatthet. Fotbollen beskrivs kunna erbjuda ett tryggt sammanhang där man blir sedd, hörd, och stöttad. De ledarskapskompetenser som anges som viktiga är bl.a. tålamod, engagemang, interkulturell kompetens och förmågan att se styrkor/lösningar. Sett till förutsättningar för verksamheten visar analysen på att klubbarna ställs inför många komplicerade situationer och utifrån detta efterlyses mer resurser. Med nämnda förutsättningar anses fotbollen inte ensamt kunna skydda ungdomar. Dock anses verksamheten, när den ges rätt förutsättningar, ändå kunna utgöra en avgörande positiv roll.