Klassrumssamtal är ett forskningsområde som det har skett en ökad kunskap inom, detta på grund av att samtal i klassrummet är betydelsefullt för elevers lärande och förståelse. Lärare upplever det som utmanande att leda dialogisk undervisning som kan stödja elevernas lärande. Forskare i flertal länder har i omfattande studier visat att med stöd kan lärare utveckla sin undervisning till en mer dialogisk sådan. 

I den här licentiandstudien är studieobjekten klassrumssamtal och lärares lärande, där jag har valt att utföra en kvalitativ aktionsforskning med tre upprepande cykler där två lärare får tillgång till texter om dialogiska klassrumssamtal och samtalsverktyg som de ska använda i sin matematikundervisning. I varje cykel kommer två matematiklektioner videofilmas (en per lärare), därefter ser lärare och forskarstuderande på filmerna och väljer ut 3 sekvenser var som i nästa steg följs av ett videostimulerat reflektionssamtal och sist planeras nya matematiklektioner. Därefter upprepas två liknande cykler, som sammanfattningsvis syftar till att påverka och synliggöra en förändring i lärarnas matematikundervisning – mot en mer dialogisk sådan. På så sätt kan studiens design stödja ett arbetsintegrerat lärande (AIL) för deltagande lärare där de får möjlighet till teoretisk kunskap som tillämpas i verksamheten. För att analysera de videofilmade lektionerna kommer jag använda ett redan utvecklat analysverktyg: SEDA (Scheme for Educational Dialogue Analysis) som innehåller kategoriska koder av kommunikativa handlingar som ska omfatta dialogiska interaktioner där syftet är att tolka dialogiska situationer utifrån sociokulturella och situerade sammanhang. De videostimulerade reflektionssamtalens analysverktyg är ännu inte fastställd, däremot kommer samtlig analys innebära en tematisk sådan för att belysa hur praktikgemenskaper ur ett sociokulturellt perspektiv kan synliggöra lärarnas lärande över tid. 

Studien syftar till att integrera teori och praktik genom samverkan mellan lärare och forskarstuderande, implementera dialogisk undervisning i matematikämnet och belysa vilken lärarkunskap som uttrycks, och möjligtvis förändras, i undervisning och i reflektionssamtal över tid. Ur detta syfte utkristalliseras följande forskningsfrågor:

1.     Vilka utmaningar ställs lärare inför när dialogisk undervisning implementeras i matematikämnet?

2.     Vilken lärarkunskap uttrycks som betydelsefull för att leda dialogisk matematikundervisning?

3.     Leder implementeringen till förändring i matematikundervisningen, i så fall hur?