Den här studien syftar till att få kunskap om professionellas strategier för att möjliggöra ungas inflytande. De ”professionella” kan ha olika befattningar men avser yrkesverksamma i kommuner som har i uppdrag att arbeta med och utveckla barnrättsfrågor. Det var 5 professionella som deltog i denna studie och representerar varsin kommun. Eftersom det vid tiden för studiens genomförande pågick en pandemi och restriktioner som påverkar alla delar av samhället, blev antagandet att Covid-19 är något som präglar ungas deltagande i demokratiska processer. I den här studien användes semistrukturerade intervjuerför att samla in data. Vidare valdes tematisk analys för att kategorisera, koda och tematisera empirin. Det valda teoretiska ramverket var symbolisk interaktionism.

Resultatet visar att de professionella utifrån sina definitioner och tydliggörande av inflytande skapar relationer och använder befintliga plattformar samt utvecklar nya för att möjliggöra ungas inflytande. Relationsskapandet är något som avser både unga och andra vuxna och kräver engagemang över tid. En samsyn bland vuxna i kommunen är viktig för att ungas röster ska tas på allvar och inte vara personbundet. Av den anledningen blir plattformar som skola, fritidsgårdar och offentliga miljöer viktiga för att väcka engagemang och ge återkoppling. Plattformarna skapar utrymme för att bygga vidare på de relationer som uppfattas vara viktiga för att unga skall delta men också för att andra vuxna skall förmedla vikten av de ungas deltagande. De professionella i studien beskriver att året med Covid-19 har varit väldigt svårt och haft störst påverkan på det mellanmänskliga och relationsskapandet. Dock kan de se att digitala alternativ har bidragit till att nya målgrupper har kunnat inkluderas som av olika anledningar inte har deltagit på kommunernas traditionella mötesplatser. Allt eftersom de professionella har varit mer trygga i de olika digitala plattformarna, har arbetet med ungas inflytande kunnat fortlöpa. En annan aspekt som lyfts är att året har gett utrymme för reflektion och kompetensutveckling, samt att utbilda andra tjänstepersoner inom exempelvis Barnkonventionen.

The aim of this study is to gain knowledge of professional experiences of strategies for youth influence. The “Professional” in this study refers to municipal workers with a job description that includes developing youth influence practices. 5 participants from different municipalities were included in this study. At the time of the data collecting there was an on-going pandemic affecting all parts of society. Thus, was an assumption that Covid-19 had an impact on the possibilities of youth participation in democratic processes. Consequently, there is an impact on the professional strategies, which is described in the results. The theoretical framing of this study is symbolical interactionism. Semi-structured interwievs and thematical analysis were used to collect and process data.

The results of this study show that the professionals describe the use of platforms and developing relationships are fundamental to enable youth influence. The relationships described by the professionals refer both to young people and other adults. It is something that acquires commitment over time. The platforms enable a structure for dialogue between youth and policy makers thru prior relationship-building, as well as the possibilities for feedback in matters than include young people. A consensus amongst the adults in the community is a necessity for young voices to be taken seriously and not rely on personal commitment. This past year with Covid-19 is described as very difficult. Especially considering the obstacles of maintaining relationships. On the other hand, digital solutions have made it possible to include target groups that for different reasons did not participate in the public youth centres. As the professionals developed their skills in digital platforms, the processes of youth influence were able to proceed. Another aspect of this past year is that the professionals have experienced possibilities for reflection and educating themselves and others. For example, on the aspects of the Convention on the Rights of the Child.