Denna avhandling handlar om yrkeskunnande och vad som händer när arbetsuppgifter läggs över på teknologi. Syftet är att bidra till förståelsen av yrkeskunnandet, dess roll och utveckling i ett allt mer digitaliserat arbetsliv. Intresset är riktat mot den erfarenhetsbaserade kunskapen.

Avhandlingen omfattar tre delstudier: (i) en syntetiserande studie av resultat från ett urval av tidigare fallstudier om yrkeskunnande från 1970-talet och framåt; (ii) en ny fallstudie om yrkeskunnande i tillblivelse, där informanterna består av unga ingenjörer som är nya i yrkeslivet; samt (iii) en ny fallstudie om yrkeskunnande i karriären, där informanterna består av yrkesmänniskor med olika yrkesbakgrund och ett antal års praktisk erfarenhet. Den sistnämnda fallstudien är utvecklad inom masterprogrammet yrkeskunnande och professionsutveckling. De tre delstudierna förs samman för att forma en syntes som skapar insikter avseende långsiktiga kunskapsrelaterade konsekvenser av teknologins användning. Syntesen innebär en historieskrivning kring forskningen om yrkeskunnande och det paradigm som denna bygger på, där konsten som kunskapskälla utgör ett fundament.Resultaten visar att människor succesivt anpassar sitt sätt att tänka och uppfatta verkligheten efter den teknologi de använder. Teknologins utveckling har medfört att människan gradvis blir som maskinen hon använder. Det pågår en intellektuell inre mekanisering, vilken kan kontrasteras mot den yttre mekanisering av mänsklig muskelkraft som den industriella revolutionen innebar. Den digitala tidserans intellektuellt maskinella människa betraktar och beskriver verkligheten i teknologins termer och tappar gradvis förmågan att urskilja nyanser och göra kvalificerade bedömningar. Begreppen turingmänniskan respektive funktionell autism fångar dessa fenomen, vars långsiktiga konsekvens är att det professionella omdömet urholkas. Tacit engagement är ett begrepp som står för den tysta kunskap som bara kan komma till uttryck när människor delar fysisk plats.

Skickligt yrkesutövande bygger på ansvarig handling. Det en skicklig yrkesmänniska kan har hon lärt genom reflekterad erfarenhet från de ansvariga handlingar hon utför. Ansvarigheten är situations- och kontextberoende och kan inte fångas av någon teknologi. Kärnan ligger i mötet med det oväntade. I ett samhälle och arbetsliv som alltmer domineras av teknologi och formalisering av arbete finns en risk att ansvaret riktas mot teknologin eller mot de formella processer, instruktioner och mätetal man använder. Konsekvensen är att såväl yrkeskunnandet som kvaliteten i arbetet urholkas långsiktigt.Det är inte maskiner med förmodat mänskliga förmågor och egenskaper vi behöver uppmärksamma, utan människor som succesivt blir som maskiner. Det som krävs för att värna den kunskap som är unik för människan i ett arbetsliv som blir allt mer digitaliserat är bildning. Inte minst den bildning avseende människan, livet och teknologins användning som konsten, den klassiska litteraturen och dramatiken är bärare av.

This thesis examines professional skill and what happens when tasks are transferred to technology. The purpose is to contribute to the understanding of the professional skill, its role and development in an increasingly digitalized working life. The interest is directed towards experience-based knowledge.

The thesis includes three sub-studies: (i) a synthesizing study of results from a selection of previous case studies on professional skill from the 1970s and onwards; (ii) a new case study on professional skill in the making, where the informants consist of young engineers who are new to the professional life; and (iii) a new case study on professional skill during ongoing career, where the informants consist of professionals with different professional backgrounds and a number of years of practical experience. The latter case study is developed within the master's program Skill and Professional Development. The three sub-studies are brought together to form a synthesis that creates insights into long-term knowledge-related consequences of the use of technology. The synthesis involves a writing of history around the research on professional skill and the paradigm on which it is based, where art as a source of knowledge forms a foundation.

The results show that people gradually adapt their way of thinking and perceiving reality to the technology they use. The development of technology has led to humans gradually becoming like the machine they use. There is an ongoing intellectual inner mechanization, which can be contrasted with the outer mechanization of human muscle power that the industrial revolution entailed. The intellectually mechanized man of the digital age views and describes reality in the terms of technology and gradually loses the ability to discern nuances and make qualified judgments. The concepts of Turing’s man and functional autism capture these phenomena, the long-term consequence of which is that the professional judgment erode. Tacit engagement is a concept that stands for the tacit knowledge that can only be expressed when people share physical space.

Skillful professional practice is based on responsible action. What a skilled professional knows, he has learned through reflected experience from the responsible actions he performs. Responsibility is situation- and context-dependent and cannot be captured by any technology. The core lies in the encounter with the unexpected. In a society and working life that is increasingly dominated by technology and formalization of work, there is a risk that the responsibility will bedirected at technology or at the formal processes, instructions and metrics being used. The long-term consequence is that both professional skills and the quality of work erode.

It is not machines with supposed human abilities and characteristics that we need to pay attention to, but people who gradually become like machines. What is required to safeguard the knowledge that is unique to humans in a working life increasingly dominated by digital technology is bildung. Not least the bildung regarding humans, human life and the use of technology that art, classical literature and drama are carriers of.