Bakgrund: Barns delaktighet i processer som rör dem är inte en självklarhet. Att stärka barns rätt att komma till tals i processer som rör dem har under de senaste 30 åren uppmärksammats mer och en del lagändringar har gjorts för att stärka barnens möjligheter att uttala sig om saker som rör dem. Inte minst då barnkonventionen ratificerades i Sverige år 1990. Den senaste förändringen skedde år 2020 då barnkonventionen antogs som lag i Sverige. I Sverige har antalet skilsmässor ökat de senaste åren och en del av skilsmässorna resulterar i domstolsprocesser där parterna gör upp frågor som direkt påverkar barn i fråga om vårdnad, boende och umgänge. I dessa processer är barnen inte egen part, men trots det bör de enligt lag tillfrågas om sin vilja. Den teoretiska inramningen för studien utgår från barndomssociologin och Harry Shiers modell om delaktighet.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida barnkonventionens tolfte artikel tillämpas i tingsrättens domslut i vårdnadstvister, främst gällande barns delaktighet och i vilken mån de får komma till tals.

Metod: Domsluten som användes för studien har samlats in från två tingsrätter i Sverige varav materialet sedan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.

Resultat och slutsatser: Genom analys kring barns delaktighet i vårdnadstvister framkom tre teman; ensamkommande barn, mognad och våld. I domsluten framkom att det var under dessa teman som barnen kom till tals i vårdnadstvisterna. De ensamkommande barnen tillfrågades oftast om sina tilltänkta vårdnadshavare, vilket ofta föregicks av en process då kommunen var huvudansvarig. Att barn kom till tals var även villkorat av barnets ålder och således mognad varav det i domsluten beskrevs att tillräckligt ”gamla” barn fick säga sin vilja. Ett slutligt tema avseende våld framkom, där det var tydligare att barn som bevittnat våld fick komma till tals. Slutsatsen kan göras att barns delaktighet villkoras av vuxnas acceptans av att låta dem komma till tals

Background: Children’s participation in processes that involves them is not a clarity. During the last thirty years, strengthening children’s participation in processes that includes them has gained more and more attention. Some changes in the law has been made to enhance children’s level of participation, not least, as the Convention of the Rights of the Child was ratified in Sweden 1990. The most significant change was made in 2020 when the Convention of the Right of the Child was made statutory in Sweden. The number of divorces has increased in Sweden and some of them ends up in court where parents settle issues directly affecting the child, that is custody -and living arrangements. In these processes, the child is not considered a part of the conflict, which makes it harder to enable participation, even if according to the law the child is supposed to be enabled to express its opinion. The theoretical framework for the study is the sociology of childhood and Harry Shier’s pathways to participation.

Aim: The aim of the study is to investigate in what way the Convention on the Right of the Child is applied in court proceedings regarding custody disputes. The study aims to investigate how the district court enables children’s participation and how they are describing it according to the Convention on the Right of the Child.

Method: Qualitative methodology was used in the study. Data was collected from two district courts in Sweden and was analyzed by qualitative content analysis.

Results and conclusions: During the analysis three themes were found; unaccompanied children, maturity and violence. The unaccompanied children were often asked on their opinion of the caregivers intended. The main caregiver for these children are the municipality they live in which may affect their possibilities to express their opinion since most of the unaccompanied children already have an ongoing investigation in the social care system. It seems as if children of a noted level of maturity also were more likely to be asked of their opinion. Another field of participation was violence, which indicated that children in high- conflict divorces with domestic violence were more likely to be heard in these court proceedings. Children’s participation is mostly conditional to adult’s acceptance of letting children be heard