Bakgrund: För några år sedan (2017) genomfördes de två första svenska konstruktionsgrammatiska klassrumsstudierna (Håkansson, Lyngfelt & Brasch, 2019). Resultaten talade för att använda ett konstruktionsperspektiv i andraspråksundervisning och att det fanns ett stort behov av ökad kunskap om konstruktionsbaserad språkundervisning. Artikelförfattarna hoppades att de två första klassrumsstudierna skulle följas av fler och det här är den tredje klassrumsstudien av praktisk tillämpning av konstruktionsgrammatik i andraspråksundervisning.

Syfte: Uppsatsens syfte har varit att försöka fastslå om konstruktionsgrammatik i kombination med mönsterigenkänningsdidaktik kan vara ett effektivare sätt för andraspråksinlärare att lära sig grammatik än traditionell grammatik och didaktik där regler presenteras innan tillämpning.

Metod: Studien genomfördes i form av en kvantitativ studie med en kvasiexperimentell design, där en experimentgrupp som undervisades med konstruktionsgrammatik och mönsterigenkänningsdidaktik jämfördes med en kontrollgrupp som undervisades med traditionell grammatik och didaktik. Innehållet i grammatikundervisningen bestod av två grammatiska konstruktioner: presentering respektive emfatisk omskrivning. Båda grupper fick göra ett identiskt test, och experimentfaktorerna, konstruktionsgrammatik och mönsterigenkänning, anses förklara skillnaderna mellan de båda undervisningsmetoderna. 

Resultat: Resultatet talade till konstruktionsgrammatikens och mönsterigenkänningens fördel då elever som undervisats enligt den metoden uppvisade ett högre testresultat jämfört med kontrollgruppen som undervisats enligt traditionell grammatik. Skillnaderna var särskilt stora beträffande presenteringskonstruktionen, men fanns också beträffande emfatisk omskrivning. Slutsatsen är att konstruktionsgrammatik med mönsterigenkänning visade sig vara en effektivare metod för inlärning av presenteringskonstruktion och emfatisk omskrivning än traditionell grammatikundervisning och didaktik. Den här studiens resultat ligger i linje med de positiva resultaten i de två tidigare klassrumsstudiernaom praktiska tillämpningar av konstruktionsgrammatik genom mönsterigenkänning som genomförts med andraspråkselever.