Bakgrund: Utomhuspedagogik beskrivs av forskningen ha många fördelar i undervisningen och har en gedigen historia samt tydliga kopplingar till lärteorier. Utomhuspedagogik beskrivs ha positiv påverkan på elevers möjlighet till att knyta an till naturen, både i närmiljö och miljön i stort. Andra positiva effekter som beskrivs i forskningen är relaterade till elevernas hälsa och inlärning.Forskningen kring lärares användande och erfarenhet av utomhuspedagogik tyder dock på att lärare upplever hinder kopplat till metoden, trots all den positiva forskningen. 

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ ansatts undersöka vad som påverkar lärares val att använda eller inte använda utomhuspedagogik i årskursen 4–6 i de naturvetenskapliga ämnena. 

Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer som riktar sig till legitimerade och behöriga NO lärare i årskurserna 4-6

Resultat: Deltagarna i studien har beskrivit en mängd barriärer som återkommer i forskningen, exempelvis resursbrist, tidsrelaterade problem och påverkan av kollegiet. Alla deltagare nämner resursbrist som en av de största barriärerna för att utföra mer Utomhuspedagogik.

De beskrivna barriärerna är dock uteslutande externa, de kommer alltså ifrån yttre system i Bronnfenbrenners modell(Se figur 1 & 2) vilket indikerar att barriärerna till användandet av utomhuspedagogik för deltagarna kan relateras till något av dem yttre systemen – då alla medverkande beskriver kunskap, vilja och motivation kring användandet av utomhuspedagogik.

Slutsatser: De barriärer som beskrivs återkommer i nationell samt internationell forskning, för att deltagarna skall använda utomhuspedagogik krävs det att barriärerna minskar/överbryggas eller löses. Exempelvis satsa mer på kommunal/nationell nivå på utveckla skolgårdar/skolområdet till platser både för rast och lärande, detta skulle minska tid och distans till passande områden. De barriärer som beskrivs av deltagarna är uteslutande externa, de befinner sig i system där olika styrinheter befinner sig så som regering, skolverket och kommun – detta kan ringa in var insatser/lösningar bör komma ifrån.