Studier har visat att ungdomar som inte fullföljer sin skolgång kan ha olika orsaker. Problemet kan förstås utifrån individ-, grupp- och samhällsnivå. Ungdomar som har problematisk skolfrånvaro kan bli socialt isolerade, få ett reducerat socialt umgänge samt riskera att hamna i utanförskap. Utanförskap i sig kan leda till psykisk ohälsa hos ungdomar. Syftet med denna studie är att belysa skolkuratorers erfarenheter av att arbeta med problematisk skolfrånvaro samt betydelsen av samverkan mellan olika myndighetsaktörer, exempelvis socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Studien genomfördes med kvalitativ ansats samt ett teoretiskt ramverk som knyter an till systemteori. Datainsamlingen bestod av sex semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer runt om i Sverige. De utvalda deltagarna hade varierande erfarenhet av arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro. Samtliga informanter hade en utbildningsbakgrund som socionom. Vissa hade även vidareutbildningar inom socialt arbete.

Kuratorerna menade att det finns olika bakomliggande faktorer till varför en elev inte fullföljer sin skolgång. De uppgav att arbetet med elever som har problematisk skolfrånvaro kan handla om att arbeta individanpassat samt att arbeta förebyggande. Det finns olika förhållningssätt/arbetsmetoder som haft positiv inverkan i förebyggande arbete med elever som har problematisk skolfrånvaro. I vissa geografiska områden finns det fortfarande kunskapsbrist och behov av förbättringsåtgärder.