Bakgrund: Sverige idag är ett land där människor med olika språkliga och kulturella bakgrunder från olika delar av världen förväntas leva tillsammans. Denna mångfald innebär att pedagoger behöver förhålla sig till olika kulturella och språkliga uttryck i förskolans verksamhet vilket ställer krav på lärarna att kunna bemöta och utveckla barn i förskolan utifrån deras tidigare erfarenheter och kunskaper. Beskrivning av barn med annat modersmål än svenska har skiftat innebörd och ändrats i olika policydokument från 1970-talet fram till dagens läroplan för förskolan. 

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskolans arbete med svenska som andra språk och barns modersmål organiseras samt vilka möjligheter, svårigheter och dilemman som kommer till uttryck genom pedagogernas erfarenheter. 

Metod: Det är en didaktisk studie utifrån ett verksamhets- och lärarperspektiv. Studiens frågeställningar grundas i ett sociokulturellt perspektiv. Kvalitativ metod utgörs av intervjuer med 12 pedagoger från fyra förskolor i två olika kommuner.

Resultat: I resultatet framgår att pedagoger arbetar med svenska som andra språk i första hand och försöker skapa varierande arbetssätt som stimulerar samtliga barngruppens språkutveckling. Pedagoger beskriver att de agerar språkliga förebilder för barnen och stöttar deras språkutveckling på svenska med olika hjälpmedel och redskap. Vardagliga samtal, sång, rim, ramsor, dramatisering och läsning är några av de främsta språkutvecklande arbetssätt som lyfts fram. TAKK och bildstöd används också och anses vara ett bra hjälpmedel i ett språkutvecklande arbetssätt för att förtydliga det verbala språket. De beskriver att förtydligande med hjälp av bilder, TAKK och konkreta föremål är viktigt när det verbala språket inte räcker till. Pedagogerna ser det som ett dilemma att även stimulera barns modersmål eftersom de inte kan alla barns olika modersmål. Flerspråkighet ses delvis som en resurs och delvis som ett hinder - där resurs avser situationer när det är flera barn med samma språk i samma barngrupp som kan ta hjälp av varandra. Ett hinder som beskrivs är när det är många olika språk i samma barngrupp, då det blir svårt att hinna uppmärksamma alla olika språk. Pedagoger beskriver att de försöker skapa en miljö som bjuder in mångfald genom att synliggöra olika språk och kulturer. Digitala hjälpmedel skapar förutsättningar att åtminstone lyssna på olika modersmål och ta hjälp av översättningsfunktioner.