Bakgrund: Rapporter från Skolverket och Skolinspektionen har visat på en mer negativ trend i elevers inställning till- och förståelse för de naturorienterande ämnena. Didaktik och litteratur kring NO-undervisning i lärarutbildningen är främst sedd ur ett vuxenperspektiv, vilket gör elevperspektivet särskilt intressant. Hur upplever egentligen eleverna att de lär sig bäst och vad är det som påverkar deras inställning?

Syfte: Syftet är att synliggöra elevers upplevelser av, och inställning till, de undersökande arbetssätten i NO-undervisningen.

Metod: Studien har genomförts digitalt med kvalitativa gruppintervjuer. Fokusgruppen för studien har varit elever i årskurs 4-6 från två olika skolor, och bestått av 19 informanter. Analysmetoden har skett genom en tematisk analys där koder bildats i linje med olika uppfattningar elever beskrivit, för att slutligen skapa två olika teman som genomsyrat elevernas berättelser.

Resultat: Resultaten har visat att eleverna upplever utförandet av undersökande arbetssätt som två olika delar: en del där det aktiva görandet står i fokus och en andra del där det teoretiska ämnesinnehållet behandlas vid sidan av görandet. Eleverna ser genomförandet (görandet) som roliga händelser i undersökande arbetssätt, medan dokumentationen är ett annat moment som startar efter genomförandet. Detta påverkar också elevernas inställning till NO-undervisningen i helhet: Upplevd mängd aktivt genomförande avgör om de är positivt eller negativt inställda. Eleverna upplever att laborationer och experiment blir lättare att utföra om de får tydliga instruktioner innan om hur de ska gå till väga. Eleverna verkade föredra en bekräftande undersökning snarare än en öppen, men strävade efter att resultaten skulle få rätt svar. Däremot var vissa elever lite extra nyfikna på vad som händer om man utvecklar undersökningen och gör lite mer. Det verkar som att eleverna upplever undersökningar som just bekräftande med ett rätt svar, men när de utvidgar experimenten som ett första steg i en guidad undersökning utvecklas resultatet inte hela vägen utan stannar vid ett felaktigt resultat. Eleverna erfar händelser i de undersökande arbetssätten som inte håller sig till instruktionerna, men resultaten ger indikation på att de lär sig utifrån dessa händelser eftersom de kommer ihåg vad de gjorde innan och efter något spännande.