Bakgrund: Sverige är idag ett mångetniskt land, vilket innebär att vi som lärare behöver förstå och förhålla oss till barns och elevers olika bakgrund. I lärarens uppdrag ingår att ge eleverna förutsättningar att kunna leva sig in i och förstå andras värderingar och villkor (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr11], 2019:5). Ett verktyg för att uppnå detta uppdrag är att lärare ska arbeta med barnlitteratur. År 2020 publicerades en barnbok av Margaux Dietz som blev mycket omdiskuterad på grund av sin “blindhet” för mångfald. Boken utspelar sig i Sydafrika och handlar om pojken Arnold. Boken fick kritik i media för att inte representera någon form av etnisk variation när handlingen dessutom är förlagd till Sydafrika. Med ett mångkulturellt klassrum i tankarna väcktes en vilja att ta reda på om barnböcker generellt saknar representationav den mångfald som förekommer i Sverige. I vårt arbete valde vi därför att granska hur mångfald i form av etnicitet representeras i nutida svensk barnlitteratur.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur etnicitet framställs genom olika modaliteter i utvald barnlitteratur samt vilken positionering karaktärer med olika etniska kännetecken får. 

Metod: För att nå studiens syfte har två metoder använts. Den inledande metoden är en innehållsanalys som ger en överblick av olika karaktärers talutrymme och omnämnande samt hur ofta olika karaktärer visas på bild. Då innehållsanalysen bara ger ett kvantitativt resultat utfördes även en multimodal analys. För detta arbete valde vi att analysera några valda barnböcker utifrån ett antal attribut, nämligen skor, kläder och frisyrer. I analysen ingår även symboliska attribut så som hijab som kan antyda karaktärens religion eller ursprung som indikerar olika typer av etnicitet. I analysen granskade vi även karaktärernas och bildernas positionering, vilket avgör hur bild och text samspelar.

Resultat: Innehållsanalysen visar att tre av fyra karaktärer som får mest talutrymme i den utvalda barnlitteraturen positioneras med en vit hudfärg. I stort sett positioneras majoriteten av karaktärerna med en vit, västerländsk etnicitet. Detta innebär att karaktärer som positioneras med en mörkare hudfärg än den vita får mindre utrymme och den multimodala analysen visar i flertalet böcker att texten förstärker bilderna. Stereotyper som finns belagda sedan lång tid tillbaka framställs och positioneras med en svart hudfärg. Vi kan därför sammanfattningsvis konstatera att den av oss granskade barnlitteraturen reproducerar etniska stereotyper, vilket vi menar är problematiskt därför att stereotyper då reproduceras för barn och elever i tidiga åldrar och i utbildningssammanhang där sterotypiseringar ska motarbetas