Bakgrund

En fjärdedel av barn i Sverige har utländsk bakgrund, de har enligt Barnkonventionen (2020) samma rättigheter som barn till svenskfödda. Primärvården är oftast deras första kontakt med svensk hälso- och sjukvård, vilket ställer krav på sjuksköterskor som bär ansvar i att tillgodose och möjliggöra jämlik vård. Ojämlikheter i vården kan dock uppstå och beror ofta på kommunikationsbarriärer i mötet. 

Syfte

Syftet var att beskriva primärvårdssjuksköterskors erfarenheter av kommunikationsbarriärer i mötet med barn till utrikesfödda föräldrar.

Metod

Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom primärvården i Västsverige. Intervjuerna analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys.

Resultat

Sjuksköterskor inom primärvården har i möten med barn och deras utrikesfödda föräldrar verktyg för att överbrygga kommunikationsbarriärer, bland annat genom att hantera dialogen med föräldrarna och navigera barriärer som uppstår. Sjuksköterskor kan även identifiera kulturen och finna sätt att kommunicera och utveckla behovet av mer utbildning och beredskap inför dessa möten. På så sätt även bära ansvaret och känslorna i uppdraget mot en mer jämlik vård. Genom arbetet med kommunikationsbarriärer ser sjuksköterskan till att barnets rätt till god hälsoutveckling tillgodoses, och bidrar till att utveckla kunskap om kommunikationsbarriärer och vägen framåt med det hälsofrämjande arbetet.

Slutsats

Ur olika perspektiv har kommunikationsbarriärer lyfts i tidigare forskning både internationellt som nationellt. Men mer kunskap om lösningar kring kommunikationsbarriärer behövs frånbarnets perspektiv. Forskning behöver riktas mer på hur man kan arbeta kring problemet, inkludera barnet och blicka framåt

Background

A quarter of children in Sweden have a foreign background, according to the Convention onthe Rights of the Child (2020) all children own the same rights. Primary care is usually their first contact with Swedish healthcare, which places demands on nurses who are responsible for providing and enabling equal care. However, inequalities often arise due to communication barriers in the meeting.

Purpose

The purpose was to describe primary care nurses' experiences of communication barriers in the meeting with children of foreign-born parents. 

Method

The study was conducted with a qualitative design and an inductive approach. Semistructured interviews were conducted with nurses in primary care in western Sweden. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis according.

Results

In caring for children of foreign-born parents, nurses in primary care possess tools for bridging communication barriers. By navigating the dialogue and identifying the culture and finding ways to communicate can enable preparedness for the task. Thus nurses can bear the responsibility and feelings in the mission towards a more equal care for the child. By overbridging communication barriers, nurses are able to cherish for the child's rights and increase knowledge of the phenomenon.

Conclusion

Communication barriers have been lifted worldwide in previous research. More knowledge concerning solutions for communication barriers is needed from the child's perspective. Research needs to focus more on how to work around the problem with a drive forward.