Bakgrund: Förskoleklassen har sedan den grundades förändrats på olika sätt. Flera studier talar för att förskoleklassen har förskjutits från förskolans tradition och närmat sig grundskolan, där fokus riktas mot måluppfyllelse och ökad kunskapsnivå bland de yngre barnen. Samtidigt som elevernas intressen, initiativ och lek betonas som viktigt i förskoleklassens utformning. Förskoleklassen blev 2018 en obligatorisk verksamhet och ändringar av förskoleklassen i form av att göra grundskolan tioårig har inletts. Förskoleklassen är en del av vårt utbildningssystem, dock tycks den vara svår att definiera. Vilken funktion och betydelse tillskrivs förskoleklassen? Genom att undersöka förskoleklasslärares uppfattningar om förskoleklassen, vill vi bidra till diskussionen om förskoleklassens funktion i utbildningssystemet och dess betydelse för de yngsta elevernas start in i skolvärlden.

Syfte: Syftet examensarbetet är att undersöka olika uppfattningar om förskoleklassens betydelse och funktion i utbildningssystemet.

Metod: Studien är en intervjustudie som utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien har genomförts via intervjuer med semistrukturerade frågor som sedan har transkriberats och analyserats via en tematisk analysprocess. För vårt arbete med studien har vi även tagit del av tidigare forskning inom ämnet.

Resultat: Studiens undersökningsresultat visar på teman som på olika sätt ringar in vårt syfte. Teman som berörde olika delar såsom kunskapsförberedande och det fria arbetssättet men även dess ramar i förskoleklassen. Teman som framträdde handlade även om skolmiljö, trygghet, lustfyllt lärande, förväntningar, kamratskap och om arbetsrollen i förskoleklassen. Resultatet visar olika perspektiv på förskoleklassens betydelse och funktion i utbildningssystemet