Fritid är en betydelsefull del av ungdomars liv och kan vara meningsfull för ungas framtid. Problem relaterade till ungdomars fritid kan däremot uppstå om fritiden begränsas och upplevs som mindre meningsfull. Ungdomars möjligheter att delta i fritidsaktiviteter påverkas även av socioekonomisk status och bakgrund. Den öppna fritidsgårdsverksamheten spelar därför en viktig roll för att fler ungdomar ska få möjlighet till en meningsfull fritid. Syftet med studien är att undersöka hur fritidsgårdsverksamheten arbetar för att främja en god utveckling och förhindra brottslighet hos unga i utsatta områden, med frågeställningarna: Vad kan fritidsgården erbjuda de unga? Hur arbetar fritidsgårdsverksamheten för att skapa delaktighet? Hur arbetar fritidsgårdsverksamheten för att främja relationer? Åtta personer deltog i studien. En kvinnlig fritidspedagog och en manlig fritidspedagog, samt sex ungdomar, varav fem killar och en tjej mellan 17–19 år. Studien är av kvalitativ metod med både semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Vi tillfrågade samtliga fritidsgårdar i utsatta områden i Göteborg och fick svar från en fritidsgård. Resultatet visar att fritidsgårdsverksamheten har möjlighet att erbjuda ungdomar aktiviteter och stöd som ungdomarna själva önskar och att det är en plats för goda relationer. Verksamheten strävar efter att låta ungdomarna planera sin egen agenda för sin fritid med fritidspedagogerna som stöd. Fritidsverksamheten lägger även vikt vid lärande genom att lyfta frågor som rör det politiska samhället och kan erbjuda stöd kring studier och arbete. Sammanfattningsvist visar studien att fritidsgårdsverksamheten baseras på fritt deltagande och är öppen för alla ungdomar, oavsett socioekonomisk status och fokuserar på att främja goda relationer och en meningsfull fritid. Studien visar att personalens engagemang i både verksamheten och i ungdomarna, är det som främst skapar att unga vill spendera sin tid på fritidsgården