Som en följd av covid-19 pandemin har ett stort antal organisationer som tidigare inte tillämpat distansarbete tvingats att övergå till detta. Det uppstår då frågor kring vilken inverkan detta har på medarbetarnas arbetsmotivation och arbetsprestation. 

Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie studera hur en övergång till distansarbete kan påverka arbetsmotivation och arbetsprestation. Samt att se om dessa faktorer förändras över tid. 

För att besvara forskningsfrågan och uppnå uppsatsens syfte har det genomförts kvalitativa intervjuer med medarbetare i en organisation som i samband med covid-19 pandemin övergått till distansarbete. Detta i syfte att studera deras upplevelse av hur övergången påverkat arbetsprestation och arbetsmotivation. Detta kopplas sedan till och analyseras utifrån teori baserad på tidigare forskning kring de berörda ämnena. 

Uppsatsens slutsats är att i det tidsperspektiv som studerats och med avseende på den studerade organisationen så har övergången till distansarbete varit övervägande positiv. Det finns en bild av att medarbetarnas motivation och prestation har ökat när verksamheten övergick till distansarbete. Detta tillskrivs till stor del de goda förutsägningar för distansarbete som funnits på plats och skapats i organisationen. Medarbetare som funnit motivation i övergången, arbetsuppgifter som lämpar sig för distansarbete, strukturerad och välfungerande kommunikation, goda tekniska förutsättningar och goda förutsättningar i hemmiljön. Dock identifieras hinder i form av svårigheter vid mer kreativa arbetsuppgifter som kräver samverkan. 

Den studerade organisationen rekommenderas att även efter pandemin fortsätta erbjuda sina anställda möjligheten att arbeta på distans. Dock att de flesta arbetsveckor innehåller arbetsdagar på ett fysiskt kontor. Detta i syfte att kunna utföra arbetsuppgifter som kräver samverkan men även för att ge medarbetarna en möjlighet att bibehålla relationen till organisationen och de andra medarbetarna.