Household debt in Sweden has risen drastically in recent decades and reached record high levels, as several financial researchers have announced that this may lead to risks to the stability of the credit market, from a macroeconomic perspective. Due to the increased risks, the mortgage ceiling (2010), the amortization requirement (2016) and the stricter amortization requirement (2018) were introduced with the aim of stabilizing the increasing market. Using the relevant, explanatory variables real estate price index, household disposable income, repo rate, gross domestic product, employment and household consumption, and the dummy variables mortgage ceiling, the amortization requirement and the stricter amortization requirement to examine how these variables have affected households debt ratio. The study uses the OLS-method to explain the research question. In the regressions performed with differentiated variables, it was found that only the mortgage ceiling and the stricter amortization requirement were significant and reliable to study. Based on regressions made and interpretations of previous research, it has been concluded that the mortgage ceiling and the strict amortization requirement have had the greatest effect on the household debt ratio of the three fiscal policy measures and thus the greatest effect on stabilization on the credit market.

Hushållens skuldsättningsgrad har under de senaste årtiondena stigit drastiskt och har passerat rekordnivåer som flertal finansiella forskare meddelat om att detta kan leda till att risker för kreditmarknadens stabilitet, ur ett makroekonomiskt perspektiv. Med anledning av de ökade riskerna infördes de tre finanspolitiska åtgärderna bolånetaket (2010), amorteringskravet (2016) och det skärpta amorteringskravet (2018) med syfte att stabilisera de skenande skuldsättningen hos hushållen. Med hjälp av de relevanta, förklarande variablerna fastighetsprisindex, hushållens disponibla inkomster, reporäntan, bruttonationalprodukt, sysselsättning och hushållens konsumtion, samt dummy variablerna bolånetaket, amorteringskravet samt det skärpa amorteringskravet för att undersöka hur dessa variabler påverkat hushållens skuldkvot. Studien använder sig utav OLS-metoden för att förklara frågeställningen. I regressioner som utförts med differentierade variabler resulterades det att endast reporäntan, bolånetaket och det skärpa amorteringskravet var signifikanta och tillförlitliga att studera. Utifrån gjorda regressioner och tolkning av tidigare forskning har slutsatser om att bolånetaket och det skärpa amorteringskravet gett störst effekt på hushållens skuldkvot av de tre åtgärderna och därmed störst effekt på stabiliseringen på kreditmarknaden.