I takt med att populationen i Sverige ökar planlägger kommuner skogs- och jordbruksmark för att ge plats åt exempelvis bostadsområden i syfte att tillgodose infrastruktur och bebyggelse. Det finns idag cirka 50 000 markavvattningsföretag i Sverige som tillkommit genom svensk lagstiftning, dessa gäller fortfarande vilket inte kan förbises.Studiens syfte är få svar på hur kommuner beskriver hanteringen av markavvattningsföretag under planprocessen samt hur byggherrarna sedan hanterar markavvattningsföretag i genomförandeprocessen. Studien ämnar undersöka hur kommunerna beskriver markavvattningsföretag i planhandlingarna och om denna beskrivning är tydlig samt om de följer kraven i PBL 4 kap. 33 § gällande organisatoriska, tekniska, ekonomiska och de fastighetsrättsliga konsekvenserna. För att kunna besvara studiens frågeställningar granskades detaljplaner som direkt är berörda av markavvattningsföretag, myndighetsrapporter inom ämnet och relevanta lagrum studerades. Studien har infattat semistrukturerade kvalitativa intervjuer med planarkitekter, byggherrar samt myndigheter för att få svar på frågor som inte kunde utläsas genom planhandlingarna.Studiens resultat visar att beskrivning och hantering av befintliga markavvattningsföretag i planhandlingarna inte följer kraven i PBL 4 kap. 33 § avseende de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga konsekvenserna. I en av de granskade detaljplanerna nämndes inget om markavvattningsföretaget under hela planprocessen trots synpunkter från Länsstyrelsen. I ett annat fall lämnade Länsstyrelsen synpunkter under plansamrådet att markavvattningsföretaget måste hanteras, detta föranledde att markavvattningsföretaget redovisades kortfattat i planhandlingarna. Om kommunernas bristfälliga hantering beror på kunskapsbrist eller inte kan med säkerhet inte avgöras utifrån endast två kommuner. Men fastställas kan att hanteringen av markavvattningsföretag i plan- och genomförandeprocessen skiljer sig åt mellan kommunerna.

As the Swedish population increases, municipalities plan to allocate forest and agricultural land to make room for residential areas, aiming to accommodate infrastructure and housing. Today, there are approximately 50,000 soil drainage organizations in Sweden that have been created as a result of Swedish legislation. Their legal standing still applies and cannot be overlooked.This study aims to investigate how municipalities describe the handling of soil drainage organizations during the planning process, and how the developers consequently manage the soil drainage organizations during the implementation process. The study intends to examine how municipalities describe soil drainage organizations in the planning documents, and whether this description is clear and following standards of PBL 4 chap. 33 § regarding organizational, technical, financial, and property law consequences. To answer the study’s queries, detailed development plans directly affected by soil drainage organizations, government reports on the subject, and relevant legislation were examined. To provide answers to questions that could not be gleaned from the planning documents, the study has included semistructured qualitative interviews with planning architects, developers and authorities. The results of the study show that the description and management of existing soil drainage organizations in the planning documents do not follow the requirements in PBL 4 chap. 33 § regarding the organizational, technical, financial and property law consequences. One of the detailed development plans examined failed to mention the soil drainage organizations throughout the entire planning process, despite input from the County Administrative Board. Whether or not the municipalities' inadequate handling is due to a lack of knowledge can definitely not be determined by reviewing only two municipalities. It can however be ascertained that the management of soil drainage organizations during the planning and implementation process differ between municipalities.