Studien undersöker hur meningsfullhet i arbete skapas för elevassistenter i särskolan och hur oklara yrkesroller samt arbetsuppgifter kan påverka känslan av meningsfullhet (KASam). Att undersöka elevassistenter i särskolan har varit en utmaning, det finns inte mycket forskning kring detta. Syftet med studien är att finna faktorer som kan inspirera elevassistenter till att stanna kvar på arbetsplatsen och förbättra deras välbefinnande i arbetet med barn som har funktionsnedsättning. Sex intervjuer genomfördes med elevassistenter med olika års arbetserfarenhet och materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Utifrån detta skapades det huvudteman som var att känna till sitt uppdrag, vikten av lagarbete och utanförskap. Resultatet visar att elevassistenter behöver känna känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för att förbättra och bevara välbefinnandet i arbetet. Begriplighet för elevassistenter är relaterat till tydlighet i sin yrkesroll. Resultatet visar också att elevassistenter har en känsla av utanförskap, vilket är relaterat till det faktum att de inte känner att de tillhör en riktig grupp och saknar arbetsstruktur. Informanternas erfarenheter överensstämmer mycket med tidigare forskning och slutsatsen kan dras att etableringen av relationen mellan läraren / rektorn och elevassistenten spelar enviktig roll för att elevassistenter ska uppleva meningsfullhet i sitt arbete. Informanterna preciserar vilka faktorer som påverkar deras känsla av meningsfullhet, faktorer som tydliga roller, struktur, utbildning, planeringstid vilket överensstämmer med tidigare forskning. Slutligen visar resultatet att det finns ett behov av socialpedagoger för att minska exkludering samt öka samarbetet och kommunikationen mellan olika yrkesroller i särskolan.