Bakgrund: Svenska och internationella studier pekar på att covid-19-pandemin resulterat i ökad psykisk ohälsa, både hos tidigare friska personer, och för dem med psykiatriska diagnoser. Psykiatrisjuksköterskan ska arbeta hälsofrämjande på individ-, grupp- och samhällsnivå. Vidare ska en psykiatrisjuksköterska arbeta för att individer med psykisk ohälsa ges möjlighet till god hälsa, bland annat genom att bidra med att vården utvecklas och förbättras.

Syfte: Att belysa psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av covid-19-pandemins påverkan på den psykiska hälsan hos patienter med psykiatriska diagnoser.

Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, där åtta psykiatrisjuksköterskor intervjuades individuellt. Intervjuerna spelades in med diktafon, transkriberades och dataanalys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: Den psykiska ohälsan bland patienter med psykiatriska diagnoser upplevs av psykiatrisjuksköterskorna ha ökat under covid-19-pandemin, då patienter visat tecken på ökad psykisk ohälsa samt att grundsymtomen förstärkts. Restriktionerna i samhället under covid-19-pandemin upplevdes dels leda till inskränkningar i vardagen så som isolering och färre meningsfulla aktiviteter, dels påverka vården negativt. Psykiatrisjuksköterskorna upplevde att hälsofrämjande resurser hos patienterna, samt hälsofrämjande redskap som psykiatrisjuksköterskan använder sig av kan motverka covid-19-relaterad psykisk ohälsa.

Slutsats: Psykiatrisjuksköterskorna som intervjuats i denna studie har under covid-19-pandemin erfarit att den psykiska hälsan hos patienter med psykiatriska diagnoser har påverkats negativt. Begreppet KASAM, känsla av sammanhang, kan kopplas till studiens resultat då covid-19-pandemin fört med sig konsekvenser som kan leda till brist på KASAM. Hälsofrämjande resurser hos patienterna, samt strategier som psykiatrisjuksköterskorna använder sig av i omvårdnadsarbetet främjar patientens känsla av sammanhang under covid-19-pandemin.

Background: The results of Swedish and international studies indicate that the covid-19 pandemic has resulted in increased mental illness, both for previously healthy people, and for those with psychiatric disorders. Psychiatric nurses must work to promote health at an individual-, group- and community-level, and strive to ensure that individuals with mental illness are given the opportunity for good health, by contributing to the development and improvement of care.

Aim: To shed light on the psychiatric nurses’ experiences of the impact of covid-19 pandemic on the mental health of patients with mental disorders. 

Method: Qualitative semi-structured interview study, in which eight psychiatric nurses were interviewed individually. The interviews were recorded with a Dictaphone, transcribed and data analysis was performed using qualitative content analysis.

Results: Mental illness among patients with psychiatric disorders is perceived to have increased during the covid-19 pandemic. The restrictions in society during the pandemic have affected health care negatively, as well as the well-being of patients due to limitations in everyday life such as isolation and fewer meaningful activities. Health-promoting resources, and health-promoting tools can counteract covid-19-related mental illness.

Conclusion: During the covid-19 pandemic, the psychiatric nurses experienced that the mental health of patients with mental health disorders was negatively affected. The concept of SOC, sense of coherence, could be connected to the results of the study as the consequences of thepandemic could lead to a shortage of SOC. Health-promoting resources that patients possess, and psychiatric nurses’ strategies promote the patient's sense of coherence during the pandemic.