Bakgrund. Patienter vårdade på intensivvårdsavdelningar upplever vården påfrestande såväl fysiskt som psykiskt. De lider av förändrade minnesbilder, hallucinationer men även en förändrad kropp. Under den fysiska och psykiska återhämtningen som kan påverkas av kön eller ålder väcks existentiella frågor. Syftet med uppsatsen var att undersöka om ålder och kön har påverkat patienternas existentiella funderingar samt om de har omvärderat livet efter att ha vårdats för kritisk sjukdom inom intensivvård. Metod. Kvantitativ metod med jämförande analys mellan grupper (between-subjects) med longitudinell design baserat på RAIN-instrumentet. Två faktorer, ”Existentiella funderingar” samt ”Omvärderat livet”, jämfördes utifrån åldersgrupperna <65 år och >65 år samt kvinnor och män. Data samlades in vid sex respektive 12 månader efter utskrivning från intensivvård. Resultat. Existentiella funderingar: Gruppen <65 år hade återhämtat sig sämre i hänseende till ”Existentiella funderingar” såväl efter sex månader (p. < 0,05) som vid 12 månader (p. < 0,05) jämfört med gruppen >65 år. Inga skillnader sågs gällande kön. Omvärderat livet: Gruppen <65 år hade till större del ”Omvärderat” livet såväl efter sex månader (p. <0,05) som efter 12 månader (p. <0,05) jämfört med gruppen >65 år. Efter sex månader sågs ingen skillnad mellan kvinnor och män men efter 12 månader så hade kvinnor till större del omvärderat livet (p <0,05). Slutsats. Återhämtningen efter intensivvård påverkas av ålder och till viss del av kön. Existentiella funderingar samt hur patienter omvärderar livet efter intensivvård är ett område som behöver belysas mer under patientens återhämtning för att öka patienters möjlighet att uppnå hälsa. Ytterligare forskning om detta område behövs. 

Background. Patients cared in intensive care units found the care stressful both physically and mentally. They suffered from altered memory images, hallucinations and even an altered body. During the physical and mental recovery, which can be affected by gender or age, existential questions were raised. Aim. The aim of this study was to investigate whether age and gender influenced patients' existential ruminations and their views of revaluation of life after being treated for critical illness in intensive care. Method. Quantitative method with comparative analysis between-subjects with longitudinal design, based on the RAIN-instrument. Two factors, “Existential ruminations” and “Revaluation of life”, were compared based on the age groups <65 years and >65 years and between women and men. Analyzed data was collected at six and 12 months after discharge from intensive care. Results. Existential thoughts: The group <65 years had recovered less regarding “Existential ruminations” both after six months (p. <0.05) and 12 months (p. <0.05) compared with the group > 65 years. No differences were seen regarding gender. No differences in the result were seen regarding women and men. Revaluation of life: The group <65 years to a large extent experienced “Revaluation of life” both after six months (p. <0.05) and after 12 months (p. <0.05) compared with the group> 65 years. After six months, no difference was seen between women and men, but after 12 months, women had largely revalued life (p <0.05). Conclusion. The recovery after intensive care was affected by age and to some extent by gender. Existential ruminations and how patients experienced revaluation of life after intensive care is an area that needs to be highlighted more during the patient's recovery to increase patients' ability to achieve health. Further research in this area is needed.