Bakgrund: En god förutsättning för elevernas möjlighet till delaktighet är vilka grundförutsättningar fritidslärarna tillämpar. Haglund (2015, s. 1565) påpekar brister inom ramarna för elevernas delaktighet, i relation till planering för och genomförande av strukturerade aktiviteter. Styrdokument betonar däremot vikten av att eleverna ska involveras i undervisningen, genom att de får möjligheter till att påverka innehållet och vara delaktiga inom verksamheten. Studien riktas mot fritidslärarnas upplevelser av fenomenet arbetet med elevernas delaktighet, inom strukturerade aktiviteter. Syfte: Syftet med denna studie är att tolka och öka kunskapen om fritidslärares upplevelser av fenomenet arbetet med elevernas delaktighet, inom strukturerade aktiviteter på fritidshemmet. Metod: Vår studie har en kvalitativ design och utgår från en fenomenologisk inspirerad ansats. Mot bakgrund av studiens syfte och frågeställningar har datamaterialet producerats genom fyra fenomenologiskt inspirerade semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog fyra informanter från tre olika fritidshem i intervjuerna. Resultat: Studiens resultat utifrån fritidslärarnas upplevelser visar att fenomenet arbetet med elevernas delaktighet speglar innehållet i de strukturerade aktiviteterna. Inom arbetet med elevernas delaktighet tillämpas fritidsråd och spontana samtal, i relation till elevernas önskningar och förslag på fritidshemmets aktiviteter. Studien visar att fritidslärarna upplever personal- och tidsbrister som begränsningar i förhållande till arbetet med elevernas delaktighet. I samband med de spontana samtalen upplever fritidslärarna att deras flexibilitet och lyhördhet gynnar möjliggörandet av elevernas delaktighet inom strukturerade aktiviteter.