Studien grundar sig i att studera hur pedagoger som är verksamma i förskolan arbetar med musik som mål då det föreskrivs som metod och innehåll i läroplanen. I läroplanen för förskolan (Lpfö 18, 2019) framskrivs estetiken som att utgöra både innehåll och metod inom verksamheten. Det här kan tolkas som att estetiken, inom musiken i denna studie, med fördel bör användas för att lära ut andra ämneskunskaper såsom matematik och naturkunskap som i sin tur innebär att fokus på musik som mål minskas. Det här kan möjligen bero på att de estetiska ämnena skrivs i en samlad ordning medan de teoretiska ämnena beskrivs mer utförligt gällande om vad barnen ska lära sig i form av mål. Musik är vanligt förekommande inom förskolan som när barnen väntar på lunch, innan de ska gå ut eller för att göra sig av med “överskottsenergi”. Med detta menar vi att musiken inte framträtt som mål under aktiviteterna. Vårt syfte är att studera hur pedagoger arbetar med musik i förskolan både som medel och mål samt vilka möjligheter och hinder de upplever. Studien belyser pedagogers beskrivningar gällande på vilket sätt medel och mål kan sammanvävas och synliggöras i en och samma aktivitet samt vad musiken kan bidra till i barns sociala utveckling. Metoden är vald för att lyfta pedagogens egna erfarenheter och reflektioner, som synliggörs genom intervjuer. Underlaget utgjordes av både gruppsamtal och individuella intervjuer där pedagogerna delger egna exempel på musikaktiviteter samt vad de anser att musiken har att tillföra i fråga om barns lärande och sociala utveckling. Resultatet visar att musiken främst används som medel för att uppnå de teoretiska ämnenas mål vilka anses mer prioriterade inför kommande skolgång eller som avgörande för att bli en god samhällsmedborgare. Det synliggörs en stark koppling mellan pedagogernas kompetens inom området musik och vad barnen får ta del av då det föreligger en föreställning om att pedagogen behöver besitta musikaliska förmågor för att bearbeta musik som mål.