Tillitsbaserad styrning och ledning har på senare tid vuxit fram som en möjlig styrfilosofi i Sverige. Tillitsbaserad styrning handlar om att organisationer ska förbättra kvaliteten på sitt arbete genom att öka tilliten i styrkedjan. När organisationer interagerar med andra organisationer påverkas de på olika sätt. Men hur, och i vilken utsträckning påverkas relationer mellan aktörer i styrkedjan när myndighetens styrning förändras? Och hur bör relationerna byggas för att bidra till det förväntade resultatet av tillitsbaserad styrning?

Syftet med studien var att bidra till kunskapen om tillitsbaserad styrning, genom att undersöka källor till tillit i relationer mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer, i en kontext där myndigheten verkar genom civilsamhällesorganisationen.

För att besvara syftet intervjuades fem myndighetsanställda samt en föreningsrepresentant. Även styrdokument från myndigheterna ligger till grund för det empiriska underlaget. Det empiriska underlaget analyserades utifrån Mayer et al.:s tillitsmodell och dess faktorer för tillit, och reflekterar aktuell forskning om hur modellen kan brytas ned och förstås i specifika kontexter. En aktuell forskningsrapport om tillit inom relationer på biståndsområdet har varit bakgrund och inspiration till att bryta ner tillitsfaktorerna till mindre beståndsdelar - tillitskällor.

Studiens resultat pekar ut fem möjliga tillitskällor som finns i relationen mellan myndigheter och civilsamhällesorganisationer: kontrollsystem, extern expertis, inter-personella relationer, kommunikation, samt tydlighet och förväntningar. Tillitskällorna bidrar till tillitsbyggandet i att de interagerar och är beroende av varandra - som enskilda aspekter av relationen bidrar de nödvändigtvis inte till att bygga en tillitsbaserad relation. Studien visar också att om en myndighet vill nyttja tillitsbyggande i dessa relationer har detta också konsekvenser på styrningen. Bland annat genom att det bör finnas ett rimligt manöverutrymme för handläggare eller andra professioner inom bidragsprocesser, och att det finns tydligt chefsstöd i det att handläggarna har som uppgift att hantera ett visst mått av risk å myndighetens vägnar. 

Trust-based governance and management has recently emerged as a possible governance philosophy in Sweden. Trust-based governance is about organizations improving the quality of their work by increasing trust in the governance chain. When organizations interact with other organizations, they are affected in different ways. But how, and to what extent, are relations between actors in the governance chain affected when the authority's governance changes? And how should relationships be built to contribute to the expected outcomes of trust-based governance?

The purpose of the study was to contribute to the knowledge of trust-based governance, by examining sources of trust in relations between authorities and civil society organizations, in a context where the authority operates through the civil society organization.

To answer the purpose, five authority employees and one civil society representative were interviewed. Governing documents from the authorities are also included in the basis for the empirical data. The empirical data was analyzed based on Mayer et al.:s model of trust and its factors for trust, and reflects current research on how the model can be broken down and understood in specific contexts. A current research report on trust in relations in the area of international development aid has been the background and inspiration for breaking down the trust factors into smaller components - sources of trust.

The results of the study point out five possible sources of trust that exist in the relationship between authorities and civil society organizations: control systems, external expertise, interpersonal relationships, communication, and clarity and expectations. The sources of trust contribute to the building of trust in that they interact and are dependent on each other - as individual aspects of the relationship, they do not necessarily contribute to building a trust-based relationship. The study also shows that if an authority wants to use trust building in these relationships, this also has consequences for governance. Such as, reasonable room for manoeuvre for granting officers or other professionals in grant processes, and that there is clear managerial support due to the fact that the granting officers have the task of managing a certain amount of risk on behalf of the authority.