Considerable attention has been drawn to how students in schools all over the world have been affected when schooling has been done from a distance as a consequence of the Covid-19 pandemic. Much less attention has been given to the school leaders that have to structure och makes this sudden shift in how schools operate work. Our study investigates how eight highschool principals in the municipality of Gothenburg consider how their way of leading has been affected by the Covid-19 pandemic and to lead from a distance and how the organizations they operate over are affected. The study was conducted with eight semi-constructed interviews with the principals that lasted for an average of 40 minutes. Theories that were used were theories about leadership and different ways that leadership can be affected by leading from a distance, more specifically; conflict, workload, distinction between work and spare time, as well as support for the leadership. Earlier research shows that organizational changes often lead to conflict within the workplace. Our study did not find any support for this, instead many of the principals praised the co-workers efforts to adapt to a new reality. The principal's workload was another area that was studied, here we found that the answers differed a lot among the principals. Half of them said that their workload had become less when working and leading from a distance, compared to when doing so on site.This is not what earlier research shows. Earlier research shows that many leaders think that the workload has increased since the Covid-19 pandemic (Kirchner et. al. 2021) forced work to be done from a distance. In our study, there were three out of eight that considered that their workload had increased. Regarding the ability to differentiate work time from free time, as a consequence from leading from a distance, the study shows that most of the principals already before the Covid-19 pandemic struck had no clear boundaries between freetime and work time. This is in line with earlier research (Hesse 2018), that shows that leaders that are leading with digital tools have harder to seperate freetime and work time. One other thing we studied was what kind of support the principals had to implement all the digital solutions in a short time. All but two principals said that they had a lot of support from the municipal IT-department that was helpful in implementing all the needed digital solutions to make everything work. Two principals state that they did not receive any support at all. One thing that goes like a red thread in many of the principal’s responses is that this was a very quickchange in a sort of crisis and that makes people come together and cooperate towards common goals. We believe that this is one of the major reasons why some of the earlier research was not confirmed by our study. Also the answers differ because principals have a large self-determination in how they organize their schools, which is why different schools can have very different prerequisites.

Under det föregående året har hela vårt samhälle behövt ställa om. Plötsligt gällde föreskrifter om social distansering och att alla som kunde skulle arbeta hemifrån. Den omställningen med distansarbete träffade också skolan. Plötsligt skulle både elever, lärare och rektorer arbeta hemifrån. Vår uppsats har tittat på hur rektorer själva ser på sitt digitala ledarskap som ett organisatoriskt fenomen och hur ledarskapet har fungerat sedan övergången till distansundervisning införts på gymnasieskolan. Vår studie har varit en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Åtta rektorer inom Göteborgs stad har intervjuats och intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en innehållsanalys. Teorierna som har använts har varit teorier om ledarskap som ett organisatoriskt fenomen, samt olika teorier om hur ledarskap förändras när ledarskapet bedrivs digitalt på distans, bland annat genom att titta på hur arbetsuppgifterna har förändrats efter övergången till ledarskap på distans. Hur har arbetsbördan förändrats efter övergången till att leda på distans? Vilket stöd har ledarna haft i övergången till att leda på distans? Hur har konfliktnivån sett ut efter att ledarna har gått över till att leda på distans? Slutligen, hur har distinktionen mellan arbete och fritid sett ut efter att ledare har börjat leda på distans? Vår studie fann inte att konfliktnivån hade ökat i och med omställningen till att leda på distans, något som förvånade oss med tanke på att vi hade förväntat oss fler konflikter i och med en sådan stor organisationsförändring. I svaren uttrycker respondenterna saker som att i ett krisläge håller alla ihop och alla förstod allvaret etc. Detta tror vi är nyckeln till att denna drastiska och snabba organisationsförändring ändå har gått så smärtfritt. När det gäller arbetsbördan kunde vi inte hitta en klar bild om den hade ökat eller minskat eftersom respondenterna var splittrade. Skillnader i uppfattningar om arbetsbördan och att den inte upplevs som så stor förvånade oss också, då tidigare forskning (DeFilippis et al. 2020; Kirchner et. al. 2021) funnit att arbetsbördan under covid-19-pandemin har ökat när arbetet bedrivs på distans. En annan bild som vi såg var att ledare upplevde att en stor del av deras uppgift handlade om att vara informationsspridare och policyuttolkare. Rektorer visste också att det fanns stöd att tillgå men de använde sig inte av det. Istället har rektorerna talat om hur duktiga lärarna har varit att ta till sig det stödet som fanns för att underlätta övergången till att arbeta på distans. När det gäller förmågan att skilja på arbete och fritid är det så att till skillnad från tidigare forskning av Hesse (2018) samt Kirchner et. al. (2021) vet vi att chefer som leder digitalt på distans kan ha det svårare att skilja på arbets- och fritid då det är tillgängliga på ett helt annat sätt än enbart genom det fysiska mötet. De flesta av respondenterna i vår studie upplevde inte det blivit svårare att skilja på sin fritid och arbetstid när ledarskapet sker på distans. De främsta orsaken till detta uppgavs vara att de redan innan pandemin slog till hade samma balans mellan arbete och fritid samt att lärarkåren och andra medarbetare redan bedrev mycket av sitt arbete utanför kontorstid, varför det inte blev någon större skillnad mot innan. Vår studie visar ändå att något händer med ledarskapet när det bedrivs på distans och även om vår studie inte försöker generalisera är de teman vi tar upp något som behöver mer forskning. Kanske är ledarskap på distans ett eget perspektiv på ledarskap.