Studiens syfte är bland annat att undersöka och redogöra för skillnader och likheter mellan rättelse och ändring av detaljplan. Arbetet syftar också till att identifiera konsekvenser av uppkomna felaktigheter, och hur kommuner hanterar dessa. Målet med studien är att lämna ett kunskapsbidrag av vad som sker när felaktigheter uppstår i en detaljplan och vad som krävs för att kunna tillämpa rättelse. Studien har genomförts till största del genom kvalitativ metod med litteraturstudie och intervjuer som kompletteras med ett kvantitativt bidrag i form av sammanställda rättelser. Urvalet till intervjuerbaserades på tjänstepersoner som jobbar i en kommun med detaljplaner dagligen. Kommunernas spridning var blandad runt Västra Götalandsregionen från landsbygdskommun till storstad. Rättelserna redovisas i ett diagram och användes för att visa vilken typ av rättelser kommuner utför. Rättelserna var 20st till antal och valdes ut genom dess tillgänglighet via sökmotorer. Kriterierna var att rättelserna skulle vara gällande och inte överklagade och fick inte vara äldre än 2011. Inga rättelser sållades bort. Resultatet delades in i kapitel om gällande rätt och empiri. I gällande rätt redovisas svar på frågeställningarna ur juridisk vinkel, vilka lagstiftningar som är aktuella för studiens syfte. PBL redogör för en ändring och vilken process som krävs. Enkelt förfarande, standardförfarande och utökat förfarande redovisas ihop med vad förarbeten avsåg vid tillämpning. En ändring i en detaljplan ska genomgå något av förfarandet även om det bara är en del av planen som ändras. FL redogör för vilka kriterier som ska uppfyllas för att en rättelse får ske. Felet ska bland annat vara av uppenbar karaktär och tillkommit genom ett skrivfel, räknefel eller tekniskt missöde. Rättsfall från MMD och MÖD redovisar hur domstolen tolkat 36 § FL, där MÖD 2018 gav en dom som kan vägleda kommuner i tolkning av lagtext. MÖD dömde mot kommunen och angav som skäl att rättelsen som avsågs innebar en ändring i sak i detaljplanen, dessutom till nackdel för en enskild, och inte uppfylldede kriterier som lagstiftarna ansett som rättelse. I analys och diskussion, analyseras rättelserna från kommuner ihop med material från intervjuer, gällande rätt och rättsfall. Analysen påvisar att kommunerna har tolkat FL på olika sätt och att demotiverat beslut om rättelse olika utförande. Majoriteten av de rättelser som studerats visar sig inte uppfylla de minimikrav som FL ställer för rättelse och det visade sig inte heller finnas stöd i form av rättsfall för majoriteten av rättelserna. Resultatet från tjänstepersonernas intervjuer visar sig däremot för det mesta ligga i linje med vad lagstiftaren avsåg. Tjänstepersonerna var eniga om att en plan inte får rättas om det innebär en förändring i planen, då ska planen genomgå en ändring genom PBL. Det har genom studien visat sig vara svårt att dra en rak skiljelinje mellan rättelse enligt FL och ändring genom PBL. Kommuner tolkar en uppenbar felaktighet och förändring i sak på olika sätt vilket resulterat i de rättsfall som presenterats i studien. Slutsatser som har dragits är att FL är allt för generell och PBL allt för snäv för att enkelt genomföra mindre korrigeringar. FL tillåter enbart bagatellartade felaktigheter medan PBL ställer allt för stora krav vid justering av småfel.

The purpose of the study is to investigate and account for differences and similarities between correction and change of detailed development plan. The work also aims to identify the consequences of errors that have arisen, and how municipalities handle these. Furthermore, the survey aims to investigate who are the stakeholders and what communication takes place between the municipality and the stakeholders. The aim of the study is to provide a knowledge contribution of what happens when errors occur in a detailed development plan and what is required to be able to apply correction. The study has been carried out largely through a qualitative method with a literature study and interviews that are complemented with a quantitative contribution in the form of collected corrections. The selection for interviews was based on officials who work in a municipality with detailed development plans daily. The spread of municipalities was varied around the Västra Götaland region from country municipality to bigcity. The corrections are presented in a chart and were used to show the type of corrections municipalities make. The corrections were 20 pcs in number and were selected through its availability via search engines. The criteria were that the corrections should be valid and not appealed and could not be older than in 2011. No corrections were filtered away. The result was divided into chapters on current law and empirical evidence. Current law presents answers to the questions from a legal point of view, which legislation is relevant for the purpose of the study. The PBL describes a change and the process required. Simple procedure, standard procedure and extended procedure are accounted for in the context of the application of preparatory work. An amendment to a detailed plan shall undergo some of the procedure even if only part of the plan is amended. FL explains the criteria that must be met for a correction to be implemented. The error must, among other things, be of an obvious nature and caused by a typing error, arithmetic error or technical error. Legal cases from MMD,RR and MÖD report how the court interpreted § 36 FL, where MÖD 2018 gave a judgment that can guide municipalities in the interpretation of legal text. MÖD ruled against the municipality and stated as a reason that the correction in question entailed a change in substance in the detailed plan, also to the detriment of an individual, and did not meet the criteria that the legislators considered a correction. In analysis and discussion, the corrections from municipalities are analyzed together with material from interviews, applicable law and court cases. The analysis shows that the municipalities have interpreted FL in different ways and that they have justified decisions on correction of different designs. The majority of the corrections studied do not turn out to meet the minimum requirements set by FL for correction, nor did it turn out that there was support in the form of legal cases for the majority of the corrections. The results from the officials' interviews, on the other hand, mostly turn out to be in line with what the legislator intended. The officials agreed that a plan may not be corrected if it involves a change in the plan, then the plan must undergo a change through PBL. Through the study, it has proved difficult to draw a straight line between correction according to FL and change through PBL. Municipalities interpret an obvious error and change in substance in different ways, which has resulted in the legal cases presented in the study. Conclusions that have been drawn are that FL is far too general and PBL far too narrow to easily implement minor corrections. FL only allows trivial errors while PBL makes excessive demands when adjusting small errors.