Bakgrund: Alla människor beter sig olika beroende på vilken miljö man befinner sig i, vilka människor man för en kommunikation med, samt de förväntningar som finns på den enskilde individen från omgivningen. Genom Erving Goffmans (2014) teori om den dramaturgiska handlingsmodellen går det att få en djupare förståelse för hur och varför människor handlar på det sätt man gör och hur handlingar blir en del av olika roller som man har i olika miljöer. Forskning inom yrkesidentitet och yrkesroller har bedrivits i olika områden, inte minst inom utbildningsvärlden. Denna studie har lärare på vuxenutbildningen som fokusgrupp och även om forskningen bidragit till mycket så finns det relativt lite forskning inom denna lärargrupp. Studien avser att fylla en del av denna kunskapslucka. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara faktorer som lärare anser formar deras olika roller i relation till elever i vuxenålder. Metod: Detta är en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare som är eller har varit verksamma inom vuxenutbildningen. Studien är en teorikonsumerande studie där den analysen har teorin om dramaturgiska handlingsmodellen (Goffman, 2014) och Pace & Hemmings auktoritetsstudier som verktyg för förklaring av respondenternas uttalanden. Analysmetoden som studien användes för analys av respondenternas svar var genomförd med ett fokus på mening (Kvale & Brinkmann), där kodning och tolkning av citat ingår för att få en djupare förståelse av respondenternas uttalanden. Resultat: Studien visar hur vuxna elevers normer och värderingar påverkar lärarens roll. Lärarnas interaktion med elever och agerande präglas utifrån stigmatiserande synpunkter ifrån eleverna, då anpassningar i klädsel, språk samt beteende påverkas utav det. Lärarna upplever att de förväntningar som finns på dem präglar vad de väljer att yttra sig om, rörande sitt privatliv. Detta styr interaktionen med elever utanför skolan så som i skolan. Studien visar också att lärare anpassar sitt beteende i och utanför klassrummet för att undvika konflikter i värderingar och kunna upprätthålla den typ av auktoritet som läraren vill ha i klassrummet.