Denna studie syftar till att undersöka förskollärares inställning till och förekomsten av traditionell högläsning och digitalt berättande i deras egen praktik. När vi under vår förskollärarutbildning fick ta del av vetenskapliga artiklar som behandlade de två arbetssätten traditionell högläsning och digitalt berättande i förskolan väcktes vårt intresse för förskollärares inställning och engagemang vid traditionell högläsning respektive digitalt berättande. Vi har valt att göra en enkätstudie där vi samlat in svar från förskollärare om deras upplevelser och åsikter om ämnet. Vi har sedan analyserat svaren enligt en fenomenografisk analysmodell och slutligen kategoriserat dessa. Dessa kategorier har legat till grund för våra rubriker i resultatdelen. I vårt resultat presenteras de likheter och skillnader som vi funnit i förskollärarnas svar. I resultatet framkommer att traditionell högläsning dominerar i förskolan och två faktorer som påverkar detta är en högre kommunikativ närvaro från förskollärarnas håll och möjlighet till variation i samspelet mellan förskollärare och barn. Utifrån resultatet blev det också tydligt att det finns skillnader i engagemang hos förskollärare vid de olika arbetssätten. Inom den traditionella högläsningen anges möjlighet att anpassa läsning och konkretisering i innehåll som positiva faktorer. I det digitala berättandet betonas istället de digitala berättandets potential till språkutveckling och tekniska fördelar. De utmaningar vi funnit vid de båda arbetssätten är vid traditionell högläsning att den tryckta boken kan skapa hinder medan vid digitalt berättande är det snarare det personliga engagemanget som sänks. En avslutande diskussion behandlar studiens resultat i relation till tidigare forskning och förskolans verksamhet. Arbetet avslutas med förslag till vidare forskning.