Bakgrund: År 2019 upptäcktes en ny sjukdom i Wuhan, Kina. Några månader senare hade denna sjukdom spridit sig världen över och hade visat sig vara en typ av coronavirus. På grund av den lätta smittspridningen var nationer tvungna att stänga ner. Vilket i sin tur påverkade ekonomi, sjukvård och en rad andra viktiga samhällsaspekter. På grund av coronavirusets stora affekt fick det naturligt stor plats i medierapporteringen och som dominerade dagordningen från 2019 fram till skrivande stund. Virusets framfart påbörjade en kris som påverkade hela världen från medborgare till makthavare.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nyhetsrapporteringen gestaltades under devisen “coronakrisen” i Aftonbladet. Studien är strukturerad på ett sådant sätt att den undersöker och jämför två olika tidsperioders nyhetsrapportering som väcktes ur intresset av den svenska regeringens förtroendekapital under de två perioderna.

Metod: Metoden som användes var en kvantitativ innehållsanalys som applicerades på ett kodschema som tolkats av uppsatsförfattarna. Kodschemat bestod av nyhetsartiklarnas rubriker, nyhetsinnehåll och nyhetsämnen som jämfördes mellan två olika tidsperioder.

Resultat: Resultatet visade att antalet negativa rubriker var till stor del detsamma under de bägge tidsperioderna. Detsamma visade resultatet av nyhetsartiklarnas innehåll under de två tidsperioderna. Däremot var det en skillnad på nyhetsämnen under de bägge tidsperioderna. Där vissa ämnen som dominerade under den första perioden reducerades markant i den andra perioden.