En grupp som saknar rätt till skolgång i Sverige är personer som är medborgare i annat EU-land utan möjlighet att försörja sig. Lagstiftningen på EU- och nationell nivå ger inte dem rätt till den svenska välfärden såsom skola. De allra flesta av dem identifierar sig som romer. 2013 gjordes en lagändring som ger papperslösa tillgång till skolan, men den gäller inte för de så kallade utsatta EU-medborgarna. Studiens syfte var att, med extra fokus på rätten till skola, undersöka hur de idéburna organisationerna organiserar sitt sociala arbete när de erbjuder olika former av stöd till den gruppen. Företrädare för tre idéburna organisationer inom fältet intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Medverkade gjorde anställda i två lokalt förankrade stödorganisationer, och en nationell intresseorganisation. Empirin analyserades tematiskt och de teman som genererades var: uppdelning och samarbete, påverkansarbete och samhällsförändring, praktisk problemlösning, engagemang i skolfrågan, etnisk diskriminering och förhållande till andra organisationer. Studien redovisar de olika roller som olika typer av idéburna organisationer har inom fältet. Informanterna beskriver hur de utsatta EU-medborgarna utsätts för diskriminerande särbehandling, och studien visar på hur det förhåller sig till gruppens etniska tillhörighet. Studien visar på hur den idéburna sektorn delar upp arbetet emellan sig, också att de olika aktörerna inom organisationsfältet, påverkar varandra till att likna varandra, exempelvis lokala idéburna organisationer och kommuner. Studien pekar på att socialt arbete utförs utifrån olika syften beroende på uppdragsgivare, och för även en diskussion om hur de idéburna organisationerna rangordnar människors behov av stöd.