Bakgrund Att föräldrar och fritidslärare samarbetar och kommunicerar har betydelse, inte bara för barnets trivsel och utveckling utan även för fritidsläraren och föräldrarnas trivsel och inflytande, men vad är det då föräldrarna kan ha inflytande i och vilka förväntningar har lärarna på föräldrarnas inflytande? Tidigare forskning visar att formerna för samverkan mellan hem och skola har förändrats från ett mer isärhållande samarbete där lärarna stod för kunskapsutvecklingen medan föräldrarna uppfostrade och gav närhet, till idag då de flesta fritidshemmen arbetar mer gränsöverskridande, nämligen det som Erikson kallar för partnerskapsprincipen (2013, s. 13) vilket ska gynna barnens trivsel och utveckling. I läroplanen för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) finns det ett kapitel om skolans värdegrund och uppdrag som beskriver att skolan och hemmen ska samarbeta, vara ett stöd i barnens utveckling och fostran samt samverka kring barnets trivsel och utveckling i skolan (Skolverket, 2019, s. 6). Hur sammanfaller principerna med fritidslärarens uppdrag om att vara lyhörda och samverka med hemmet om barnets skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling när samhället drabbas av en kris i form av en pandemi?

Syfte Syftet med studien var att belysa fritidslärares och föräldrars upplevelser av samverkan och på vilka sätt som fritidshemmet samarbetar med föräldrar. Vidare syftade studien till att belysa om och i så fall hur de upplever kontakter dem emellan under rådande pandemi.

Metod För studien användes intervjuer som metod vilka gav möjlighet att förstå social interaktion samt analysera processer, betydelser och kvaliteter (Rennstram & Wästerfors, 2015, s. 13) om samverkan. Under intervjuerna användes en intervjuguide som utgick från fasta frågor, samtidigt som respondenten gavs utrymme för sina egna erfarenheter och uppfattningar omsamverkan. Fördelen med intervju som metod jämfört med exempelvis observation är att det finns möjlighet att förstå respondentens perspektiv samt upptäcka detaljer i bland annatkroppsspråket (Bjørndal, 2015, s. 90–92).

Resultat Resultatet visar att upplevelsen kring hur samverkan fungerar är individuellt och beroende på profession, men även vilken roll man har i barnets liv. Utifrån fritidslärarnas svar visade resultatet att en fritidslärare arbetar mer isärhållande medan den andra förespråkar gränsöverskridande samarbete. Vidare visar resultatet en skillnad i fritidslärarnas och föräldrarnas upplevelser där föräldrar tycker att de inte får tillräcklig information medan fritidslärarna berättar att informationen finns att tillgå, vilket vi har kopplat till de olika systemen i Brofenbrenners (1979) ekologiska utvecklingsmodell.