Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och att leva med psykisk ohälsa kan leda till olika känslor som skam, rädsla och ångest hos unga män. Det råder maskulina normer och ideal i samhället över hur en ung man bör vara och bör hantera sin psykiska ohälsa. Syfte: Syftet är att beskriva vad som påverkar unga mäns benägenhet att söka vård vid psykisk ohälsa. Metod: Litteraturstudien genomfördes och baserades på kvalitativa och kvantitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes. Dataanalysen utgick från en befintligan alysbeskrivning, artiklar granskades genom en kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Under analysen framkom huvudkategorin “Manlighetens dilemma” med subkategorierna “Att vara rädd för att inte bli accepterad”, “Att dölja sin svaghet” och “Att vara styrd av stigmatiseringens makt” samt huvudkategorin “Hjälpande eller stjälpande” med subkategorierna “Att undvika konsekvenser och svåra känslor”, “Att vara vilsen i vårdens landskap”, och “Att vara osäker på vårdens behjälplighet”. Konklusion: Slutsatser utifrån resultatet är att unga mäns benägenhet att söka vård vid psykisk ohälsa har en komplex problembild med flera sammansatta problem. Praktiska implikationer: Ökad kunskap hos vårdpersonal och andra behandlande professioner om hur unga mäns svårigheter att söka vårdvid psykisk ohälsa kan bidra till en ökad förståelse och lyhördhet hos personal. Förslag till fortsatt kunskapsutveckling: Mer forskning behövs om vad som kan påverka unga mäns benägenhet att söka vård för psykisk ohälsa och hur rådande kunskap om psykisk ohälsa hos unga män kan implementeras i vården.

Background: Mental illness is a growing public health issue and to live with mental illness can cause different emotions like shame, fear and anxiety for young men. There are masculine norms and ideals in society about how a young man should be. Aim: The purpose is to describe what influences young men's tendency to seek care in the event of mental illness. Method: The litterature study was made and based on qualitative and on quantitative articles. The CINAHL and PsycInfo databases were used. The data analysis was based on an existing an alysedescription, articles were reviewed through a quality assessment template. Results: During the analysis did the main category emerged “The dilemma of manhood” with subcategories “To beafraid of not being accepted”, “To hide their weakness” and “To be governed by the power of stigma” and also the main category was “Helping or overturning” with subcategories “To avoid consequences and difficult emotions”, “To be lost in the landscape of care” and “To be unsure of the health care’s helpfulness”. Conclusion: The conclusion based on the results are that young men’s tendency to seek care for mental illness has a complex problem picture with several combined problems. Practical implications: Increased knowledge among healthcare professionals and other treatment professionals about how young men’s difficulties in help seeking in the event of mental illness prove to contribute to an increased understanding and sensitivity of staff. Suggestions for continued knowledge development: More research is needed on what could affect young men`s tendency of help seeking and how the current knowledge about mental illness in young men can be implemented in healthcare.