Bakgrund: ADHD diagnostiseras oftare idag, än för 30 år sedan. Den snabba ökningen av antalet diagnostiserade har väckt frågor om diagnosens legitimitet och funktion. Under de senaste åren har forskning och media visat ett större intresse för diagnosen, vilket har synliggjort en könsfördelning av flera pojkar än flickor diagnostiserade med ADHD. Synliggörandet av den statistiska skillnaden väckte misstankar om ojämlika förhållanden för flickor och pojkar med ADHD-problematik. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur könsskillnader kan påverka möjligheten till vård och stöd för barn med ADHD-problematik. Metod: Studien var en litteraturöversikt, där nio artiklar inkluderades som berörde området könsskillnader inom ADHD-problematik. Alla artiklar granskades systematisk och bidrog till två kategorier i resultatet, vilka benämner olika områden som påverkas av könsskillnader i relation till problematiken. Resultat: Studien visade att det fanns vissa symptomskillnader mellan könen, som i sin tur kunde påverka barnets psykiska hälsa och sociala förmågor. Föräldrar och lärare kunde ha en skiftande benägenhet att väcka misstanke om ADHD och påverkades till viss del av barnets och informantens egen könstillhörighet. Vid utredning av barnens problematik fanns det könsskillnader ifråga om vårdtid och bemötande, vilket kunde bidra till ett större psykiskt lidande hos flickor. Konklusion: Studien visade att det behövs vidare forskning kring könsskillnaders påverkan på ADHD, samt att den allmänna uppfattningen av diagnosen behövde fördjupas och nyanseras. Dessutom behövde den i huvudsak ouppmärksamma formen av ADHD lyftas och problematiseras så att flera barn uppmärksammas och kunde få adekvat vård. 

Background: ADHD is a common diagnosis today, compared to 30 years ago. The rapid increase in the number of people diagnosed has raised questions about the legitimacy and function of the diagnosis. In recent years, researchers and media have focused more on the downside of the diagnosis, pointing out a gender imbalance with more boys than girls being diagnosed. This gender gap may cause problems, such as lack of healthcare. Aim: The aim of the study was to illustrate how gender differences could affect the possibility of care and support for children with ADHD-problematics. Method: A literature review was conducted in two large health and social care databases. These databases included nine articles that in someway touch on gender differences in children's ADHD. Once reviewed, the articles were grouped into two categories based on which areas they report being affected by gender in relation to ADHD. Results: The study showed that there are some differences in symptoms between the genders, that can affect the child’s mental health and social skills. Parents’ and teachers’ ability to identify ADHD in children, seems to be affected both by the gender of the child and of the informant. During the diagnostic process there were gender differences that may affect treatment and the number of healthcare visits, which could cause greater psychological distress in girls. Conclusion: The study showed that further research, together with a wider general understanding of the disorder, was needed to understand how gender affects ADHD. More light needed to be shed on these issues, so that children could get the right care.