Bakgrund: Kriser och katastrofer som påverkar samhället i stort, genererar oftast i att våld i hemmet ökar. Under Covid-19 pandemin talar statistik om att våldsantalet gällande våld i nära relationer har ökat och att det råder stor press på verksamheter och organisationer som arbetar mot våld i nära relationer. Kvinnojourerna i Sverige har varit en av de verksamheterna som har varit verksamma under pandemin. 

Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva personalens erfarenheter av hur Covid-19 pandemin påverkat arbetet med våld i nära relationer på kvinnojourer. 

Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju anställda på kvinnojourer i sju olika kommuner i Sverige. En målinriktad urvalsmetod tillämpades för att inkludera lämpliga informanter. Analysen av insamlade data genomfördes genom metoden för en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Det slutliga resultatet visar att personalen har upplevt en ansträngd och stressad arbetssituation under Covid-19 pandemin. Majoriteten av respondenterna talar för ett ökat våldsantal och ett karaktäristiskt förändrat våld under Covid-19 pandemin i jämförelse med tiden innan. Resterande respondenter uttrycker inte att de erfarit en ändring till följd av pandemin. Trots Covid-19 pandemin negativa följder är digitaliseringen av verksamheten och dess insatser ett positiv inslag.

Konklusion: Till följd av pandemin har antalet stödsökande i vissa kommuner ökat och våldets karaktär har blivit grövre i jämförelse med tidigare ärenden. För att kunna fortsätta bedriva verksamheten har en digitalisering fått göras, respondenterna talar för att digitaliseringen har varit en positiv följd som kommer att användas och utvecklas i allt större utsträckning i framtiden.

Background: Crises and disasters that affect society usually generates in that domestic violence increase. During the Covid-19 pandemic, statistics show that the amount of violence regarding violence in close relationships has increased and that there is pressure on organizations that work against domestic violence. The women's shelters in Sweden have been one of the associations that have been active during the pandemic. 

Aim: The aim of the study is to describe the staff's experiences of how the Covid-19 pandemic affect the work against domestic violence at women's shelters.

Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with seven employees in women's shelters in seven different municipalities in Sweden. A goal-oriented selection method was applied to include suitable informants. The analysis of collected data was performed using the method for a qualitative content analysis.

Results: The final result shows that the staff has experienced a strained and stressed work situation during the Covid-19 pandemic. The majority of the respondents speak in favor of an increased number of violence and a characteristically changed violence during the Covid-19 pandemic in comparison with the time before. The remaining respondents do not express that they have experienced a change as a result of the pandemic. Despite the negative consequences of the Covid-19 pandemic, the digitalization of the business and its efforts is a positive element.

Conclusion: As a result of the pandemic, the number of support applicants in some municipalities has increased and the nature of the violence has become more severe in comparison with previous cases. In order to continue to run the business digitalization has had to be done, the respondents argue that digitalization has been a positive consequence that will be used and developed to an increasing extent in the future.