Bakgrund: Att främja och upprätthålla psykisk hälsa bland klienter på anstalt är ett viktigt mål för kriminalvården. Nuvarande forskning visar att det finns en överrepresentation av psykisk ohälsa och olika typer av psykiatriska sjukdomstillstånd i fängelsepopulationen. 

Syfte: Examensarbetet har som huvudsakligt mål att belysa de rehabiliterande insatser som finns i anstaltsmiljö för att främja psykisk hälsa hos klienterna

Metod: En litteraturöversikt utfördes och 11 vetenskapliga artiklar analyserades.

Resultat: Resultatet visar att i anstaltsmiljö finns det olika typer av behandlingar, både psykologiska och somatiska som kan vara gynnsamma för att rehabilitera klienter och främja en psykisk hälsa. Kommunikation, bemötande och relationer som är av värde för klienten visar en positiv inverkan på klienters situation i anstalt och kan bringa en större motivation till att kunna klar av att hantera tiden som inkapaciterad. 

Konklusion: Olika typer av rehabiliteringsprogram kan användas för varje enskilt problem. Anstalten kan erbjuda klienten ett brett utbud av olika behandlingsprogram. För att utvärdera en klients hälsostatus kan det ses som en ömsesidig fördelaktig situation, rätt rehabiliteringsprogram skulle användas och för klienten skulle det ses som anstalten tog sin tid att lära känna klienten till fullo. Vikten av förhållandet mellan kriminalvårdare och klient kan också vara produktivt i en psykisk hälsofrämjande aspekt. 

Background: Promoting and maintaining mental health among prisoners is an important goal within the prison service. Current research shows data concerning the overrepresentation of poor mental health and mental disorders in the prison population.

Aim: This paper primarily aims to enlighten different existing approaches to rehabilitation in a prison setting carried out to rehabilitate and promote a better mental health among incarcerated people.

Method: A literature review were conducted and 11 scientific articles were analyzed.

Results: Results shows that there are existing different treatment, both psychological and somatic existing in prison settings that might be beneficial as the purpose of rehabilitating clients and promote a better mental health. Communication, treatment to others, and relationships which is meaningful to clients show a positive impact on clients situation in the prison and can bring a greater motivation to be able to manage the time as incapacitated.

Conclusion: Different types of rehabilitation programs could be used for each individual problem. For evaluating clients health status it could be seen as a win-win situation, the right rehabilitation program would be used and for the client it would be seen as the prison took its time to get to know the client to the fullest. The importance of relationship between correction officer and client can be productive in a mental health promoting aspect as well.