Bakgrund: Tidigare läromedelsanalyser som genomförts ur ett genusperspektiv i ämnet svenska har bland annat visat att de traditionella könsmönstren kvarstod, då gestaltningen av de kvinnliga och manliga karaktärerna skilde sig åt. Medan männen framställdes som äventyrare och genier, så framställdes kvinnorna som sjuka och beroende (Graeske, 2010). I ämnet svenska som andraspråk såg resultaten annorlunda ut i respektive läromedel, då Mattlar (2008) menar att man i ett av läromedlen finner stereotypiska föreställningar, medan man i ett annat finner normbrytande könsmönster. Syfte: Syftet med studien är att med ett kvalitativt förhållningssätt undersöka på vilka sätt manliga och kvinnliga karaktärer framställs. Med hjälp av fyra olika läromedel, med inriktning mot gymnasieskolan och högstadiet i ämnena svenska och svenska som andraspråk, analyseras ett obundet slumpmässigt urval av texter från respektive läromedel. Studien ämnar även att besvara frågan huruvida det finns skillnader i gestaltandet av de manliga och kvinnliga karaktärerna i respektive ämne. Metod: Metoden är tvådelad, på så sätt att den första frågeställningen besvaras med hjälp av Nikolajevas motsatsschema (2004). Detta analysverktyg används då det innehåller riktlinjer kring vad som anses vara manligt respektive kvinnligt utifrån en lista med sammanlagt tjugofyra egenskaper. Den andra frågeställningen besvaras med hjälp av Hellspongs (2001) komparativa analys, där syftet är att jämföra flera texter för att på så sätt få fram likheter och skillnader. Resultat: Analysen av de tolv läromedelstexterna visar utifrån Nikolajevas (2004) motsatsschema att karaktärer tillskrivs både motsatta och könsstereotypiska egenskaper. Dock visar resultat att manliga och kvinnliga karaktärer främst tillskrivs könsstereotypiskt. Den komparativa analysen av läromedlen avsedda för svenska och svenska som andraspråk visar likhet i gestaltningen av karaktärer, men även i det bristande innehållet kring genusperspektiv. Manliga och kvinnliga karaktärer tillskrivs både motsatta och könsstereotypiska egenskaper, men främst med det sistnämnda. Skillnaden mellan ämnena är att vissa egenskaper tillskrivs karaktärer i ena ämnet men inte i det andra och att kvinnor i ämnet svenska tillskrivs motsatta egenskaper i större utsträckning än vad de gör i ämnet svenska som andraspråk.