Bakgrund: De digitala resurserna i skolan har blivit allt fler. Inte bara att digitaliseringen har spritt sig i samhället, det har även fått en betydande del i den svenska läroplanen, (Skolverket, 2017). Ser man på den svenska skolan ur ett historiskt perspektiv, med utgång i läroplanerna, kan vi se hur den digitala kompetensen tagit en mer framträdande roll i utbildningen (se mer under rubrik; styrdokumentens fokus på digitalisering). Eftersom digital kompetens har växt inom skolans utbildningsform innebär det också att den nutida läraren också behöver besitta kunskaper för att nyttja dessa verktyg på ett adekvat sätt. Tidigare studier har påvisat att mycket av lärarens digitala kompetensutveckling har lämnats till den enskilde läraren (Grönlund, 2014; Salvati, 2016; Tallvid, 2015). Det innebär att de enskilda lärarna själva behöver undersöka, välja och bemästra diverse digitala verktyg. Det kan då anses relevant att undersöka hur lärarna ser och upplever användningen av de digitala resurserna. Det finns tidigare studier som påvisar både fördelar med digitala verktyg för lärare, såsom enklare individanpassning (E-learning Nordic, 2006; Folkesson, 2004). Dessutom är det ett flertal studier som betonar hur digitala verktyg i undervisningen motiverar eleverna och gör undervisningen mer lustfylld (William, 2013; Klapp, 2015; Löwing, 2012; Jodal, 2004; Hylén, 2013; Folkesson, 2004; Rask, 2006). Däremot finns det även studier som belyser negativa aspekter med implementeringen av digitala verktyg i skolan, såsom svårigheter och stress för läraren utifrån den egna digitala kompetensen (Skolverket, 2016b; E-learning Nordic, 2006). Implementeringen av digitala verktyg i skolan kan anses ha både sina för- och nackdelar, vilket innebär att digitaliseringen av skolan inte behöver betyda en självklarhet i att den enskilde lärarens undervisning förbättras (Säljö & Linderoth, 2002). 

Syfte: Med utgångspunkt i olika tidigare studier kan det vara relevant att få inblick och förståelse för hur lärare, efter den nyaste revideringen av Lgr11 som fokuserade mycket på den digitala kompetensen, uppfattar användningen av de digitala verktygen. Det innebar att syftetmed denna studie ar att försöka skapa en inblick i hur ämneslärare inom samhällskunskap, uppfattar sitt användande av digitala verktyg i sin undervisning.

Metod: För att försöka få inblick och förståelse för några lärares upplevelse av digitala verktyg i deras undervisning valde jag att använda mig av en semistrukturerad intervju. Det gjordes fyra intervjuer med lärare som undervisar i årskurs 7–9 med inriktning i samhällskunskap.

Resultat: Lärarna uppfattar att digitala verktyg i undervisningen är gynnsamt för eleverna samt att fördelarna överväger nackdelarna, exempelvis att det är enklare att individualisera undervisningen. Under ett flertal år har lärare genomgått diverse statliga satsningar i skolan, bland annat för att öka deras individuella digitala kompetens. I denna studie är det dock flertal lärare som framhåller att de inte upplever sig besitta den kompetens som de hade önskat.Lärarna tenderar att återanvända det dom känner till och får sällan till sig nya, användbara digitala verktyg.