Bakgrund: Ätstörningar är allvarliga psykiska sjukdomar som innebär ett stört ätbeteendesom kraftigt försämrar den fysiska hälsan och den psykosociala funktionen. Tidig upptäckt och snabba insatser är av stor vikt för god prognos. Skolsköterskan skall arbeta förbyggande och hälsofrämjande och har en viktig roll i att upptäcka och stödja elever med ätstörningar. 

Syfte: Belysa skolsköterskors erfarenheter av att identifiera och hantera elever med ätstörningar i grundskolan.

Metod: En kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av åtta skolsköterskor. Analysgenomfördes med kvalitativ innehållsanalys. 

Resultat: Fyra kategorier och tolv underkategorier framkom. Resultatet visar att skolsköterskor identifierar elever med ätstörningar genom hälsobesöket med hälsosamtalet och tillväxtkurvan som verktyg. Identifiering sker i samverkan med lärare, föräldrar och elever. Stöd gavs till elever med ätstörningar genom att vara tillgänglig, genom stödjande samtal och information om kost och kroppsutveckling. Dilemman uppstod när elever förnekade att de var sjuka och ej ville att skolsköterskan skulle kontakta föräldrarna. Kontakten med föräldrarna upplevdes som svår. Det fanns skillnader i hur hantering skedde, vilket verkade bero på brist på tydliga riktlinjer. Skolsköterskor upplever att de har god kunskap om ätstörningar men att de behöver mer kunskap kring hur de kan upptäcka ätstörningar i ett tidigt skede samt hur de kan upptäcka andra ätstörningar än Anorexia Nervosa.

Slutsats: Samverkan med andra, hälsobesöket och en tydlig och öppen kommunikation är viktiga delar i identifieringen av elever med ätstörningar. Skolsköterskor har goda kunskaper om ätstörningar men behöver tydligare riktlinjer och arbetsrutiner för att möjliggöra tidig upptäck och en mer jämlik vård. 

Background: Eating disorders (ED) are serious conditions that severely affect physical health and psychosocial function. Early detection is important for a good prognosis. The school nurse work with prevention and health promotion and has an important role in detecting and supporting students with ED.

Aim: To illuminate school nurses' experiences of identifying and managing students with ED.

Method: A qualitative study with semi-structured interviews were conducted with eight school nurses. Data was analyzed based on a qualitative content analysis.

Results: Four categories and twelve subcategories emerged. The result shows that school nurses detect ED primarily in cooperation with teachers, parents and other students and during health visits by using the growth curve and health conversation. School nurses provides support for students with ED by being present, having supporting conversations and giving information about diet and body development. Difficulties occurred when students denied that they were sick and didn't want the school nurse to contact the parents. Parents rarely want to acknowledge that their kid have an ED. School nurses experience that they have knowledge about ED but need more knowledge about how to detect ED at an early stage and about other EDs than Anorexia nervosa. Differences in managing occurred and seemed to depend on a lack of guidelines. 

Conclusion: Cooperation, health visits and clear communication is important parts of identification of students with ED. School nurses experience a lack of guidelines, therefore it´s important to develop clear guidelines and routines to enable early detection and equal care